2020-02-24 16:03

Hur påverkar coronaviruset tillväxt och börser?

Börserna faller i spåren på coronaviruset. Vad är det som får investerare att agera? Hur stora blir de ekonomiska konsekvenserna, vilka blir de långsiktiga börseffekterna och hur ska jag agera som sparare? SEB:s prognoschef Håkan Frisen och placeringsstrateg Johan Hagbarth svarar på nio frågor om coronavirusets effekter.

1. Hur allvarligt är läget?

Det är förstås fortfarande väldigt osäkert hur smittospridningen kommer att utvecklas de närmaste månaderna. Det verkar finnas både positiva och negativa tecken just nu. I Kina går det att se tidiga tecken på stabilisering men det är samtidigt oroande att viruset nu tycks spridas snabbt i bl a Italien, Sydkorea och Iran. Regeringar runt om i världen samarbetar med kraftfulla åtgärder för att ta kontroll över spridningen.

2. Kommer de ekonomiska effekterna att bli så stora att det får makroekonomiska konsekvenser?

Ja, det är nog ofrånkomligt. Till skillnad från de flesta andra typer av risker och kriser som dykt upp de senaste åren får detta direkta ekonomiska konsekvenser på olika sätt. Det gäller framför allt i Kina där betydande delar av den ekonomiska aktiviteten stängts ned och där väldigt stora grupper inte kunnat nå sina arbetsplatser. Det är därför uppenbart att BNP-tillväxten kommer att hämmas påtagligt under första kvartalet. Därefter avgörs mycket av om återhämtningsförloppet kommer att påminna om ett V, U eller L. Ett V innebär snabbt återhämtning, d v s på samma sätt som skett vid tidigare virusutbrott. Ett U-scenario innebär att osäkerheten ligger kvar en något längre period men att återhämtningen stöttas av att läget normaliseras och att en mer expansiv finanspolitik får effekt. Det minst sannolika scenariot – ett L – innebär ett mycket långvarigt bortfall av produktion.

3. Hur stora blir då effekterna?

Det är nog för tidigt att säga. Internationella valutafonden (IMF) har just gått ut med den preliminära bedömningen att Kinas BNP-tillväxt ska justeras ned med 0,4 procentenheter för helåret 2020 och väntas bli 5,6 procent. Man gör samtidigt bedömningen att den globala tillväxten dämpas med 0,1 procent. Sannolikt är detta alltför optimistiskt eftersom IMF räknar med att BNP når normal nivå redan under andra kvartalet. Det mest troliga är nog att man kommer att få något större effekter än så i ett U-formatscenario som vi ser som mest troligt. Vi kan nog snart få se estimat från internationella organisationer där global tillväxt hämmas med cirka en kvarts procentenhet under det första kvartalet. Störningar i globala produktionskedjor samt minskat resande är faktorer som slår direkt på efterfrågan och utbud och ger spridningseffekter till hela världsekonomin.

4. Vad kan regeringar och centralbanker göra för att mildra effekterna?

Till att börja med kan man konstatera att myndigheterna i många länder reagerat snabbt för att minimera spridningsriskerna i själva smittoprocessen. Därtill har redan ekonomisk-politiska insatser sjösatts i form av räntesänkning i Kina och finans¬politiska åtgärder i flera länder. Ett viktigt område kommer att bli att säkerställa att de branscher och företag som är mest exponerade för krisen får hjälp med kreditstöd.

Marknaden prisar nu också i allt högre grad in räntesänkningar från den amerikanska centralbanken. Sådana skulle kunna öka riskaptiten i hela världsekonomin men det krävs nog att läget förvärras tydligt för att Federal Reserve ska agera i ett läge då den amerikanska ekonomin i övrigt visat styrketecken på bred front. Man ska heller inte underskatta andra motkrafter som bidrar till att mildra effekterna på lite sikt.

På efterfrågesidan får hushållen ekonomiskt utrymme att öka konsumtionen på andra områden när man t ex minskar sitt resande. Samtidigt kan många produktionsanläggningar växla upp takten under resten av året för att beta av överfulla orderböcker. Finansiella marknader kommer snart också att börja fokusera på tillväxtsiffrorna för 2021 och om vi inte får ett väldigt utdraget L-förlopp är det rimligt att tro att produktionsnivån 2021 bara marginellt hämmas av coronaviruset. Det innebär att de nedjusteringar som görs för helåret 2020 i huvudsak kommer att leda till motsvarande uppjusteringar för 2021.           

5. Hur påverkas den svenska ekonomin av coronaviruset?

För det första hänger det förstås på om vi lyckas undvika betydande smittoutbrott här. Och efter utvecklingen i Norditalien de senaste dagarna ser ju riskbilden för Väst-europa lite dystrare ut. Fem procent av vår export går till Kina så de direkta handelseffekterna lär inte bli så stora. Det är nog främst störningar i produktionskedjor som drabbar företag som är beroende av kinesiska insatsvaror som på kort sikt ger den största risken. I ett U-scenario är det troligt att den svenska BNP-tillväxten dämpas med några tiondelar 2020 som sedan troligen tas tillbaka under 2021. Kronan har hittills stått emot den senaste tidens oro ganska bra. Troligen beror detta på den redan svaga nivån och på att Riksbanken trots allt ligger ganska långt ifrån en sänkning in på negativt territorium. Då är det troligare att finanspolitiken kommer att utgöra första försvarslinjen om läget skulle förvärras markant.

6. Hur påverkas börserna och företagsvinsterna?

Som framgår ovan kommer viruset att påverka global tillväxt under innevarande år, även om det är oklart hur mycket och hur snabb återhämtningen blir. Det innebär en större osäkerhet kring bolagsvinsterna, vilket aldrig är bra nyheter för börshumöret. De flesta bedömare räknar med att många företag kommer att behöva revidera ner sina vinstprognoser för första kvartalet och, vissa bolag har redan flaggat för att så kommer att ske. Kina är numera den största marknaden i världen för en stor mängd råvaror och produkter. Samtidigt kallas landet ofta för världens fabrik, en stor mängd varor som säljs globalt produceras i Kina, och många företag är beroende av underleverantörer i Kina för sin produktion på andra håll. När stora delar av kinesisk ekonomi står still, som under de senaste veckorna, slår det hårt både mot produktion och konsumtion, d v s utbud och efterfrågan. Apple tillhör de bolag som redan varnat för att såväl produktion som försäljning påverkas negativt under första kvartalet.

7. Varför har inte börserna fallit mer?

Fram till de senaste dagarna har börserna överlag stigit, trots oron. Det beror nog dels på att de flesta har räknat med att virusets effekter blir relativt kortsiktiga och att tillväxt och vinster återvänder till tidigare ganska positiva trend snart, så att effekten begränsas till första kvartalet. Såväl makrostatistik som bolagsrapporterna för fjärde kvartalet tecknar också en ganska ljus börsbild. Det är dock viktigt att komma ihåg att det bygger på data före virusutbrottet. Slutligen räknar nog placerarna med att myndigheter och centralbanker ska ge det stöd till tillväxten som krävs för att mildra/undvika långvariga effekter.

8. Vilka blir de långsiktiga börseffekterna?

Det beror såklart på hur länge det dröjer innan den ekonomiska återhämtningen kommer i gång. Givet vårt huvudscenario att återhämtningen blir V eller U-formad (vi återgår till tidigare tillväxttrend) räknar vi med att börserna så småningom tar tillbaka förlorad mark. Glöm inte att de ultralåga räntorna ger en tydlig brist på alternativ till aktier. Det kan tyckas cyniskt, men i ett sådant scenario kan nedgångar till följd av oro innebära köptillfällen. För närvarande, innan vi vet hur spridningen i andra länder som Italien utvecklas, gör dock risken för nya nedgångar kortsiktigt att vi är lite försiktigt inställda till aktier

9. Hur ska jag göra som sparare?

Det är alltid en god idé att se över sina placeringar och att säkerställa att man har god riskspridning och "lagom" mycket riskplaceringar som aktier. De låga räntorna och den relativt goda tillväxtbilden som rådde innan virusutbrottet talar för att den långsiktige kvarstår med en normal andel aktieplaceringar.