2021-05-14 09:13

Hur går införandet av fondbolagets nya hållbarhetspolicy?

SEB Investment Management antog i december långsiktiga klimatmål och en stärkt hållbarhetspolicy. Hållbarhetschef Elisabet Jamal Bergström berättar om den nya högre hållbarhetsambitionen och hur det går med införandet av policyn.  

Hur har arbetet gått med att införa gemensamma exkluderingskriterier för alla fonder?

– Det har gått bra. Vi har haft första kvartalet på oss att genomföra förändringen och det har vi nu gjort. Det innebär att alla fonder exkluderar bland annat alkohol, tobak, kommersiell spelverksamhet samt följer utökade exkluderingskriterier för fossila bränslen.

– Det har fått större påverkan på vissa fonder och mindre på andra. Det varierar från någon enstaka procent till betydligt högre nivåer på energitunga marknader, där investeringsuniverset har krympt väsentligt.

De skärpta kriterierna för fossila bränslen innebär att SEB:s fonder utesluter såväl utvinning och produktion av fossila bränslen som kraftproduktion och distribution kopplad till fossila bränslen.

– Vi har dock möjlighet att göra undantag när det gäller exempelvis kraftproducenter som är beroende av fossil energi, men som har en trovärdig omställningsprocess, det vill säga de har satt mål och vi ser att de verkligen investerar i förnybart, inte längre i fossilt och att de gör framsteg gentemot målbilden.

I samband med förändringen har vissa fonder också fått nya namn. Varför?   

– I och med att vi har gått från olika nivåer av hållbarhet till att jobba enligt samma principer i hela vår förvaltning, såväl vad gäller exkludering som hur vi fattar investeringsbeslut och arbetar med ägardialoger, såg vi inte längre vitsen med att göra den skillnaden. Eftersom det fortfarande finns subjektiva uppfattningar om hur hållbarhet ska definieras valde vi att ta bort sådana begrepp från namnen. Det viktiga är att alla fonder följer den nya, högre ambitionsnivån, trots att de inte längre har namn som innehåller ordet hållbar.  

Hur går arbetet med att införa en ny modell för att analysera hållbarhetsrisker och möjligheter för alla bolag i investeringsportföljen. Ser ni några resultat av detta?

– Några av våra investeringsteam har börjat implementera modellen och några håller fortfarande på att ta in den i förvaltningen. Den ger oss en väldigt bra bild av hur det står till med bolagen vad gäller risker och möjligheter. Vi tittar på vad de har för produkter och tjänster, hur de bedriver sin verksamhet och hur den typen av verksamhet står sig i den omställning av hela ekonomin som vi är inne i.

– Modellen kommer att bli ett viktigt verktyg både i förvaltningen och för vår produktutveckling. Vi kan redan nu hitta tematisk information i verktyget som gör att vi kan bygga portföljer utifrån olika spännande teman.

I policyn sägs också att den långsiktiga målsättningen är att den totala investeringsportföljen ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser år 2040. Hur ska vi nå dit?

– Vi kommer att uppnå nettonollutsläpp 2040 genom flera olika metoder, bland annat exkludering. Där kan vi konstatera att när vi nu har exkluderat de fossilproducerande bolagen händer det mycket med den samlade portföljens utsläpp. Där har vi redan kommit en bra bit på vägen.

– Men, det återstår mycket när det gäller att få de underliggande bolag som finns kvar i portföljen att anamma vägen mot nettonoll. Där har vi en viktig uppgift att ta vår ägarroll på allvar och verkligen försöka få företagen att sätta mål som är i linje med Parisavtalet, att vara mycket mer transparenta med vilka risker de har samt hur de ligger till i förhållande till målet. Som ägare och investerare har vi en bra möjlighet att påverka. Vi har nyligen gått med i Net Zero Asset Managers’ Initiative, vilket innebär att vi investerare som är med kommer att använda gemensamma standarder för att redovisa mål och framsteg på väg till målet om nettonollutsläpp.

Några andra viktiga förändringar under kvartalet?

– Under det här kvartalet har EU-regelverket SFDR trätt i kraft. Regelverket syftar till att sparare ska få en bättre och mer enhetlig information om hur deras investeringsprodukter integrerar hållbarhet. På basen av detta har vi gjort en klassificering av våra fonder och den visar att 82 procent kan hänföras antingen till kategorin ljusgrönt (”artikel 8”) eller mörkgrönt (”artikel 9”). Majoriteten är ljusgrönt, men vi har också några specialiserade tematiska fonder som är mörkgröna. Här är det viktigt att komma ihåg att vi går långt i vårt hållbarhetsarbete även i de fonder som inte är klassade som mörkgröna.