2017-10-02 11:37

Hårdare krav kan ge nya problem

Konsumtionslånen ökar nu snabbare än bostadslånen vilket delvis hänger ihop med de stigande bostadspriserna och regleringarna på bolånemarknaden. Det innebär att många hushåll får dyrare lån, minskad handlingsfrihet och utsätts för större risker. Det skriver SEB:s privatekonom Jens Magnusson i månadens boränteråd.

Svenska bostadspriser har under lång tid stigit snabbt. Eftersom de allra flesta lånar pengar för att köpa sin bostad har också skuldsättningen ökat i ungefär samma takt och svenskarnas samlade bostadslån har nu passerat 3 000 miljarder kronor. Hur oroade vi ska vara över den här utvecklingen finns det olika uppfattningar om, men de flesta är överens om att den innebär risker. Om och när räntan vänder uppåt, konjunkturen nedåt eller bostadspriserna faller kan både enskilda hushåll och samhällsekonomin i stort få problem.

Utvecklingen mot högre priser, skulder och risker är välkänd och det har vidtagits åtgärder för att dämpa den. Myndigheter och banker försöker hindra överskuldsättning genom till exempel amorteringskrav, bolånetak och krav på relativt stora privatekonomiska marginaler för den som vill ta ett bostadslån. Åtgärderna har sannolikt haft effekt och skulderna hade nog varit ännu högre utan dem. Men eftersom underskottet på bostäder är stort, Riksbanken fortsätter att hålla räntan rekordlåg och politikerna inte kommer överens om större reformer på bostadsområdet, så har utvecklingen fortsatt.

Ett delvis nytt orosmoln är att även andra lån än bostadslån stiger allt snabbare. För första gången på länge är det nu så kallade konsumtionslån, eller blancolån, som stiger snabbast och det är på flera sätt oroande.

För det första handlar det här om lån utan säkerhet.  Det innebär nästan alltid högre ränta eftersom den som lånar ut pengarna tar en större risk. Kostnaden per lånad tusenlapp blir alltså högre.

För det andra tenderar det här att vara lån som många har dålig koll på. Det kan handla om lån, krediter och avbetalningsköp som du inte bara ansöker om hos banken, utan som du kan få hos sportkedjan, klädaffären, hemelektronikbutiken, sms-låneaktörer eller någon annanstans. Det är inte bara så att de flesta struntar i att läsa lånevillkoren, många är inte ens medvetna om att de faktiskt tar ett lån. Stora pengar riskerar att bindas upp för framtida räntor och amorteringar, samtidigt som utrymmet för att till exempel ta ett billigare bostadslån minskar när det finns stora övriga skulder.

För det tredje är det troligt att de ökande blancolånen till viss del hör ihop med de åtgärder som syftar till att minska hushållens bostadslån. De stigande bostadspriserna i kombination med bolånetak och amorteringskrav gör att många tar ett så stort bostadslån de får (max 85 procent av köpeskillingen) och sedan lånar till kontantinsatsen med hjälp av ett blancolån. Det är ingen bra utveckling och den gör det svårt för myndigheterna att agera. Syftet med ett bolånetak är ju att minska riskerna för hushållen att överskuldsätta sig och för samhällsekonomin att drabbas hårt vid till exempel en räntehöjning. Men med det här upplägget tar hushållen inte bara större lån än vad tanken är, de ger  dem dessutom  högre ränta vilket ökar kostnaden och sårbarheten ännu mer. Och fortsatta åtgärder för att begränsa skulderna riskerar dessutom att förvärra situationen ytterligare. Det är en knepig situation för regleraren men mitt råd till hushållen är desto enklare: Var försiktig med dina bolån men var ännu försiktigare med konsumtionslånen. De kostar ofta mer än de smakar.