2015-07-01 08:48

Greklandskrisen, vad händer efter missad betalning?

Natten till onsdagen löpte tidsfristen ut och som väntat misslyckades Grekland med att betala amorteringen till Internationella valutafonden, IMF, på 1,5 miljarder euro. IMF svarade bara med att konstatera att amorteringen inte har skett. Vad händer nu? SEB:s chefekonom Robert Bergqvist sammanfattar turerna i åtta frågor.

1. Vad hände vid midnatt?  

Det blev ett både väntat och historiskt besked. Grekland ställde in betalningarna då man misslyckades med att betala amorteringen till Internationella valutafonden IMF på 1,5 miljarder euro. Samtidigt löpte landets stödprogram ut. Det är i IMF-sammanhang helt unikt att en utvecklad ekonomi, tillika ett EU-land och medlem av EU:s valutaunion, inte fullgör sina förpliktelser. 

2. Har Grekland nu gått i konkurs?  

IMF konstaterar bara kort att amorteringen inte har skett men ger lite information om vad som är nästa steg. Tolkningen är dock att det finns ett utrymme för nya förhandlingar om Grekland visar ny samarbetsvilja.

3. Fanns det inget utrymme till uppgörelse innan deadlinen passerades?

Grekland framförde i sista sekund en begäran om, förutom en förlängning av existerande program, ett tredje stödpaket (första och andra har gett Grekland bl a ett lån på 240 miljarder euro och en skuldnedskrivning på ca 65 procent av BNP). Eurogruppens finansministrar avvisade i går kväll Greklands begäran om en förlängning men återupptar diskussionerna kl 11.30 i dag onsdag för att utvärdera förutsättningarna för ett tredje krispaket.

4. Vad innehåller tredje krispaketet till Grekland?

Grekland begär ett tvåårsprogram med ytterligare lån på ca 30 miljarder euro, ett lån som sannolikt enbart kommer från övriga euroländer och inte IMF. Irritationen från IMF (läs: USA/Kina) är stor över Europas ständigt återkommande kriser och man vill se att regionen tar hand om sina egna problem. Tanken är att dessa nya lån ska täcka alla förfallande betalningar som Grekland har under de närmaste två åren. Paketet innehåller också en begäran om skuldrekonstruktion. Hela stödpaketet kommer att kräva gamla och nya motåtgärder från Grekland.

5. Går det verkligen att enas kring ett nytt avtal?  

Tre faktorer kan radera ut förutsättningarna för uppgörelse. Dels råder nu en mycket stark misstro mellan Grekland och de internationella kreditgivarna efter Atens många överraskande steg de senaste dagarna. Dels kan nya och stora krislån samt skuldrekonstruktioner få svårt att få stöd av nationella parlament, t ex den tyska förbundsdagen. Dels har premiärminister Tsipras oförutsägbarhet – och kanske också oerfarenhet – visat sig vara ett stort problem och hinder för att hitta fram till en överenskommelse. 

6. Kan Europeiska centralbanken fortsätta med sin nödutlåning till Grekland?

ECB:s ledning träffas i dag onsdag för att ta ställning till om Greklands betalningsinställelse innebär att nödkrediten på f n 90 miljarder euro måste dras tillbaka. Troligt är att ECB, om man bedömer att det finns möjligheter till ny uppgörelser, vill avvakta IMF:s fortsatta steg och att definitivt inte göra något förrän åtminstone till efter det att vi har ett resultat i en folkomröstning som accepteras av Aten. 

7. Blir det en folkomröstning?  

Det är inte säkert men huvudscenariot är fortfarande att den hålls som planerat på söndag. Det ger grekerna möjlighet att säga sitt, men det är viktigt att JA-sidan (ja till krispaketet) får ett mycket tydligt stöd. Utgången är inte given men oavsett resultat väntar sannolikt en politisk kris för premiärminister Tsipras framöver.

8. Så vad är huvudscenariot?

Det finns fortfarande en strimma hopp i den mörka tunneln. Grekland har de senaste 24 timmarna visat tecken på att försöka hitta en lösning. Men nu är det upp till bevis för Aten och regeringen.