2015-07-10 08:52

Greklandskrisen - ett viktigt steg mot en uppgörelse

Grekiska regeringen överlämnade på torsdagskvällen, två timmar före utsatt deadline, sitt nya förslag till reformer och besparingar. Förslaget innehåller bland annat skattehöjningar, försämrade förmåner inom pensionssystemet och ökat sparande inom försvaret. I utbyte vill Grekland ha nödlån på drygt 50 miljarder euro och någon form av skuldlättnad. Förutsättningarna för en uppgörelse har definitivt förbättrats de senaste 24 timmarna, men vi är inte i mål ännu kommenterar chefsekonom Robert Bergqvist.

1. Vad är det senaste som har hänt?

Grekiska regeringen överlämnade i går kväll, två timmar före utsatt deadline, sitt nya förslag till reformer och besparingar. Trojkan, d v s EU-kommissionen, Europeiska centralbanken ECB och Internationella valutafonden IMF, har bekräftat att man har tagit emot förslaget men det finns ännu (kl 07.00 fredag morgon) inga officiella reaktioner på förslaget från Trojkan.

2. Vad innebär Atens nya förslag?

Förslaget följer i stort det vi har sett tidigare från den grekiska regeringen. Vissa uppgifter antyder dock att besparingarna kan vara så mycket som 40 procent högre. Förslaget inbegriper bl a skattehöjningar inom sjöfarten och på företag, minskade skatteförmåner för öar, en enhetlig moms, försämrade förmåner i pensionssystemet och ökat sparande inom försvaret. I utbyte vill Grekland ha nödlån på drygt 50 miljarder euro och någon form av skuldlättnad.

3. Varför ska grekerna acceptera regeringens förslag?

Reformerna och besparingarna är – i alla fall på papperet – visserligen betydligt tuffare än tidigare men i utbyte får nu landet ett omfattande stödlån samt en möjlig skuldlättnad. Detta stödpaket fanns inte med i tidigare diskussioner som främst handlade om att förlänga existerande stödprogram och för Grekland att få ut en sista utbetalning på 7,2 miljarder euro (som senare frös inne).

4. Varför ska Trojkan – läs Tyskland – acceptera Greklands förslag?

Nu flyttar fokus från A till B, från Aten till Berlin. Grekland har levererat ett tufft reformförslag i utbyte mot nytt finansiellt stöd. Men huvudskälen till att en uppgörelse kan nås är politiska. Dels att rädda trovärdigheten för eurosamarbetet och EU. Dels att vika sig för USA:s påtryckningar på Tyskland att nå en överenskommelse för att undvika ökad politisk instabilitet i Grekland, regionen och världen. Förbundskansler Merkel är pressad. Hon har tidigare kategoriskt avfärdat en skuldlättnad och hon sa i går att det aldrig kan bli tal om en direkt nedskrivning av skulden (med viss procentsats). Men indirekt håller hon dörren öppen för någon form av skuldrekonstruktion. En påtagligt uppskruvad och ödesmättad krisstämning de senaste dagarna kan förhoppningsvis hjälpa Merkel att få tyska förbundsdagen, och det egna partiet, att gå med på en uppgörelse.

5. Vad händer nu?

Trojkans tekniska experter ska under dagens granska Greklands förslag och förbereda morgondagens Eurogruppsmöte mellan eurozonens 19 finansministrar ( kl 15.00). Samtidigt ska Greklands parlament, sannolikt i två omgångar, godkänna regeringens framlagda förslag. På söndag träffas stats- och regeringscheferna för eurozonen (kl 16.00) och kl 18.00 ansluter övriga nio EU-ledare för att starta ett fullskaligt EU-toppmöte.

6. Har sannolikheten ökat eller minskat för en Grexit?

Förutsättningarna för en uppgörelse har definitivt förbättrats de senaste 24 timmarna. Men vi är inte i mål än. Aten och Berlin måste först ge klartecken men mycket talar för att vi undviker en Grexit på måndag. Och innan det ens finns signaturer på ett avtal är det på sin plats att varna för två saker: dels att krispaketet som Grekland sannolikt kan få är otillräckligt, dels att Greklands och eurozonens ekonomiska, finansiella och politiska utmaningar är långt ifrån över.