2015-07-16 08:57

Grekiskt klartecken till krisavtal, vad händer nu?

Greklands parlament godkände med klar majoritet krisavtalet, vilket innebär att den formella förhandlingsprocessen nu kan inledas. Det finns i dag inget som antyder att till exempel den tyska förbundsdagen skulle stoppa processen.  Vad händer nu, hur ser processen ut och kommer bankerna att kunna öppna i dag. torsdag? Här är åtta frågor och svar med chefekonom Robert Bergqvist.

1. Greklands parlament har med 229 ja (av 300) godkänt krisavtalet – kan vi andas ut?

Flera steg återstår innan vi är i mål och Grekland kan få tillgång till ett tredje räddningspaket på ca 85 miljarder euro. Nu inleds den formella förhandlingsprocessen som Eurogruppens finansministrar ger klartecken till under torsdagen (16/7). Den kan ta uppemot en månad.

En hel del förarbete har gjorts och det finns ett ramverk på plats (krisavtalet från 13/7). Men bl a tyska förbundsdagen måste godkänna dels att förhandlingar inleds, dels det slutliga räddningspaketet. Det finns dock inget i dag som antyder att Tyskland skulle stoppa processen. Finland eller andra mindre euroländer kan inte stoppa räddningspaketet då det räcker med 85 procent av röststyrkan i krisfonden i ESM för att Grekland ska få nya stödpengar. 

2. Är krisavtalet från i måndags (13/7) trovärdigt?  

Det är ett allvarligt problem att många bedömer krisavtalet och räddningspaketet som otillräckliga. Internationella valutafonden (IMF) varnar för att Greklands försämrade ekonomiska och finansiella läge innebär att den offentliga skulden kan stiga till 200 procent av BNP (idag ca 180 procent).

Riktmärket är enligt IMF och andra att en offentlig skuld normalt inte bör överstiga 120 procent. IMF vill därför redan nu få in en skuldlättnad i räddningspaketet för Grekland. En grov kalkyl visar att en sådan lättnad kan motsvara minst 100 miljarder euro (10 000 euro per grek), en börda som därmed läggs på skattebetalarna i övriga 18 euroländer.  

3. Är dörren stängd för en skuldrekonstruktion?   

Nästan alla drar slutsatsen att Greklands skuldsituation är ohållbar. Det finns också en öppning för detta i krisavtalet. Men det råder oenighet om när, hur och med vilket belopp en skuldlättnad ska genomföras. IMF, och USA, vill ha ett snabbt beslut som reducerar osäkerhet och återuppbygger förtroendet, inte minst för att stabilisera grekiska banksystemet. Tyskland och en hel del andra euroländer vill avvakta sannolikt för att det underlättar att få politiskt stöd på hemmaplan för det tredje räddningspaket för Grekland. Men förr eller senare kommer en skuldrekonstruktion.

4. Deltar Sverige i Greklands tredje stödpaket?

Nej, inte direkt men indirekt och kortsiktigt. Grekland behöver omedelbart 7 miljarder euro i en akut bryggfinansiering för förfallande lån den närmaste tiden. EU-kommissionen föreslår att pengar ska tas ur EU:s krisfond (EFSM) och inte eurozonens krisfond (ESM). Därmed involveras även Sverige.

Principiellt är åtgärden högst tveksam men logiskt och ekonomiskt är ett ja från Sverige förståeligt. Lånet kan medverka till att lösa en akut kris. Det kan reducera tillväxtriskerna för Europa, d v s en region som tar emot 70-75 procent av svensk export. Risken för förlust för svenska skattebetalare är också liten eftersom euroländerna garanterar att lånet betalas tillbaka.

5. Men Storbritannien är motståndare till att hela EU ska hjälpa till med brygglånet?

Premiärminister Cameron accepterar lösningen eftersom brittiska skattebetalare inte behöver ta en kostnad om Grekland inte betalar. Om EU-kommissionen skulle välja att köra över Storbritannien kan det påverka utfallet av folkomröstningen om fortsatt brittiskt EU-medlemskap som Cameron utlovat före utgången av 2017. Det kan sätta krafter i rörelse som kan få långtgående politiska konsekvenser för hela EU de närmaste åren.

6. Grexit – är det dags att glömma begreppet?

Relationer mellan länder har försämrats. Det är allvarligt att allt färre tror på att det går att lösa krisen utifrån det avtal som förhandlades fram i helgen. Tanken återkommer hela tiden att Tyskland vill lägga ribban så högt för Grekland att Aten helt enkelt tvingas fatta beslutet att överge euron. En Grexit som sker under kontrollerade former skulle öppna upp för en skuldrekonstruktion eller t o m skuldavskrivning som en slags tack-och-hejdå-gåva från eurozonen.

7. Vad händer med den grekiska regeringen?

Mycket pekar på att premiärminister Tsipras tvingas till en ombildning eftersom flera ministrar har avgått. Ett positivt scenario är om Tsipras tillåter att nya ministrar har en politiskt oberoende ställning. Regeringen sitter kvar eftersom oppositionen sannolikt har svårt att enas om ett misstroendevotum. Men Grekland kan likväl stå inför ett nyval ganska snart.

8. Kommer bankerna att öppnas?  

Allt hänger på Europeiska centralbanken ECB. På torsdagen (16/7) förväntas ECB ta beslut om att höja taket på den nödkredit (ELA) som man tillhandahåller för grekiska banker (90 miljarder euro). Det finns ett uppdämt behov för allmänheten att ta ut pengar vilket innebär att ECB måste vara beredd att kraftigt öka sin utlåning till Grekland. Hårda kapitalkontroller kommer att bestå under lång tid.