Grundargumenten varför Riksbanken ska sänka räntan igen har funnits på plats länge men vad har egentligen hänt sedan aprilmötet som talar för att banken ska ompröva sin tidigare ståndpunkt och faktiskt sänka? Marknaden sätter idag sannolikheten till 50 procent för en julisänkning men vi tror att möjligheten är betydligt större än så.
- Riksbanken har redan signalerat sänkning. Majoriteten i Riksbanken öppnade redan på mötet i april för att man kan sänka räntan i juli. Även om signalen (en sannolikhet för sänkning på 26 procent) är marginellt svagare än de 28 procents sannolikhet man lämnade inför förra sänkningen i december så tycker vi att det är tillräckligt tydligt och stämmer väl med hur man signalerat tidigare.
- ECB:s sänkning ökar trycket på Riksbanken. Riksbankens ränta brukar följa ECB-räntan vilket inte är konstigt givet hur nära sammanlänkade ekonomierna är. Konjunktursignalerna från Europa har försvagats ytterligare de senaste veckorna och bidrog till att ECB sänkte sin ränta i förra veckan. Det talar starkt för att Riksbanken kommer att följa efter. Skulle även Norges Bank ta steget och sänka sin ränta denna vecka (vilket vi tror) ökar pressen ytterligare på Riksbanken.
- Utebliven sänkning skulle stärka kronan. Kronan är i handelsvägda termer nära sin starkaste nivå på mer än 20 år. Visserligen tycker inte Riksbanken att kronan är övervärderad men likväl fortsätter valutan att pressa ned en redan alltför låg inflation. Skulle Riksbanken inte sänka kommer kronan att stärkas ännu mer och göra det ännu svårare att uppnå inflationsmålet. Att föra en penningpolitik på tvärs med resten av världen ger idag stora effekter på växelkursen och den risken vill Riksbanken inte ta.
- FI tar större ansvar för kredittillväxten. Riksbankschefen har varit tydlig med att hushållens skuldsättning är det största hindret för att sänka räntan. Stefan Ingves har sagt att så länge andra inte tar ansvar för att begränsa utlåningen till hushållen så måste Riksbanken göra det. Ett litet steg mot att andra tar ett större ansvar väntas inom kort. Det mesta pekar på att Finansinspektionen kommer att fatta beslut om att öka bankernas riskvikter för svenska bolån före Riksbankens julimöte. En höjning av riskvikterna innebär att bankerna måste sätta av mer eget kapital i förhållande till den bostadsutlåning man har till hushållen. Bankerna har dock redan tagit höjd för denna förändring och de reella effekterna blir därför små. Trots det kan Riksbanken ändå använda beslutet för att peka på att Finansinspektionen tagit ett steg mot större ansvar vilket i sin tur öppnar för Riksbanken att ta ett litet steg tillbaka och sänka.