2015-02-12 09:56

Frågor och svar om negativ ränta

Riksbanken sänker reporäntan till minus 0,1 procentenheter och justerar ner räntebanan något. Samtidigt justeras Riksbankens räntestyrningssystem (en slags korridor) till reporäntan plus/minus 0,10 procentenheter. Det innebär att bankernas effektiva inlåningsränta hos Riksbanken kan bli minus 0,2 procentenheter. Dessutom kommer Riksbanken att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor.

Vad innebär beslutet?

Negativa räntor är på många sätt en ny och unik situation som påverkar många delar av en banks verksamhet. En av de mest påtagliga är att det uppstår en direkt kostnad för att hantera kundernas inlåning.

Men, hur går det till i praktiken? Varför måste en bank betala negativ inlåningsränta hos Riksbanken, kan den inte bara behålla pengarna på sina konton?

Pengamängden i svenska kronor är ett slutet system. Allt överskott som finns i banksystemet måste placeras hos Riksbanken. En bank kan försöka placera överskottet hos en annan bank, men denna måste i slutändan ändå placera det hos Riksbanken och med en negativ inlåningsränta får banken betala för det.

Kommer SEB att börja ta ut negativ ränta för inlåning?

Nej, inte heller i det här ränteläget kommer vi att ta betalt för inlåning av vanliga småsparare. Vi kommer att i det längsta försöka undvika det och istället ta kostnaden som uppstår.

Hur påverkas låneräntorna av Riksbankens besked? Vad gäller för lån till privatpersoner och små- och medelstora företag?

Den negativa reporäntan innebär en press nedåt på det allmänna ränteläget. Den kreditränta som kunden betalar utgår från SEB:s internränta och ovanpå denna en räntemarginal, som beräknas på basen av kundens individuella situation, lånets storlek, kreditrisk med mera.

Foto: Riksbanken