2015-06-29 07:46

Förhandlingsvakuum – men inte helt utan ljus

På grund av den grekiska regeringens agerande och oförutsägbarhet de senaste dagarna måste en så kallade Grexit ha besvärande hög sannolikhet. Men den senaste opinionsmätningen visar ett knappt 70-procentigt stöd bland grekerna för att behålla euron, vilket bådar gott. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist sammanfattar läget i Greklandskrisen i Veckans tanke.

Atens oväntade beslut i helgen att hålla en folkomröstning om förslaget till nytt krispaket förbrukade effektivt den lilla ”syremängd som återstod i lokalen” för att kunna fortsätta förhandlingarna. Grekland tog beslutet utan att parterna enats. Nu råder förhandlingsvakuum och läget för Grekland är mycket allvarligt. Båda parter är förlorare på en utebliven överenskommelse under de närmaste veckorna men Grekland sitter kortsiktigt med den högsta prislappen.

Slutsatserna är:

Internationella valutafonden (IMF) har en stor del av Greklands öde i sina händer; en konstruktiv tolkning av dess regelverk ger ett förhandlingsutrymme bortom både den 30 juni och 5 juli (folkomröstningsdatumet):

  • Den grekiska regeringens oförutsägbarhet gör att sannolikheten för ”Grexit” är hög och stigande.
  • Det behövs ett alexanderhugg i greklandskrisen, inkluderat politiska förändringar, ekonomiska reformer och en kontrollerad Grexit för att undvika krisrepriser.
Vad har hänt de senaste dagarna? 

1. Folkomröstningen 5 juli. Grekiska regeringen och parlamentet har beslutat att låta folket säga Ja/Nej till det krispaket som de internationella kreditgivarna (Trojkan) erbjöd landet i förra veckan. Premiärminister Tsipras uppmanar väljarna att säga nej men är beredd att verkställa beslutet om grekerna accepterar Trojkans krispaket. Trojkan å sin sida hävdar att det inte längre finns något krispaket att rösta om i och med att enighet/avtal inte uppnåtts med Aten. 

2. ECB stoppar nya nödkrediter till grekiska banker. I dag säkerställer Europeiska centralbanken ECB att det grekiska banksystemet hela tiden har tillräckligt med pengar. I takt med att allmänheten tagit ut pengar har ECB ökat sin utlåning (hittills cirka 90 miljarder euro) till det grekiska banksystemet. ECB avvecklar dock inte nödkrediten.

3. Vad händer med det grekiska banksystemet? Som en logisk konsekvens av att ECB inte utökar sin nödkredit till Grekland måste landet hålla bankerna stängda troligen till nästa helg. Samtidigt införs kapital/valutakontroller (till exempel dagligt maxuttag på 60 euro).

Vad händer nu?

1. Förhandlingsläget. Temperaturen i krisförhandlingarna – och relationen – mellan Grekland och Trojkan har gått från frysgrader till att nå den absoluta nollpunkten. Premiär- och finansministerns agerande och beteende under krissamtalen överraskar till och med den mest luttrade. Förklaringarna är flera: svårt läge för landet, bristande politisk erfarenhet och avsaknad av tillräckligt starkt politiskt man-dat för premiärminister Tsipras att driva förhandlingarna. I och med att Trojkan offentliggjort sitt 10-sidiga krisförslag (från i torsdags) vill man rikta en vädjan direkt till folket.

2. Deadlinen 30 juni. Vid midnatt natten mot onsdag händer två avgörande saker för Grekland (och Trojkan):

  • nuvarande stödprogram upphör och sista utbetalningen på 7,2 miljarder euro (av totalt 240 miljarder) fryser inne;
  • Grekland ska betala 1,5 miljarder euro till IMF. Då landet bedöms helt sakna pengar uppstår en betalningsinställelse. Det är dock inte synonymt med att man tvingas lämna eurosamarbetet även om risken ökar.

3. IMF spelar huvudroll. Om Grekland inte har betalat till IMF vid midnatt natten mot onsdagen händer två saker:

  • IMF kan direkt deklarera landet i så kallad ”teknisk konkurs”. Det tvingar IMF att inleda traditionella skuldomförhandlingar. Dessa försvåras sannolikt av det faktum att Grekland är medlem i en valutaunion; det är inte helt uppenbart hur ansvarsfördelning för nytt stöd ska se ut mellan IMF och euroländerna/ECB;
  • IMF kan göra en välvillig tolkning av den uteblivna grekiska amorteringen och fastslå att ”betalningsdröjsmål föreligger”. Aten kan dock, i enlighet med normalt IMF-förfarande, få ytterligare 30 dagar på sig att lösa situationen. Därmed öppnas åter ett förhandlingsfönster som i praktiken sträcker sig bortom folkomröstningen den 5 juli.
Kommer Grekland att överge euron?

Eurokrisen lever vidare trots de senaste årens många utsagor om dess död. På grund av Atens agerande och oförutsägbarhet de senaste dagarna måste en så kallade Grexit ha besvärande hög sannolikhet. Den senaste opinionsmätningen visar ett knappt 70-procentigt stöd bland grekerna för att behålla euron, vilket bådar gott. Men nuvarande regerings agerande isolerar landet från omvärlden ekonomiskt, politiskt och finansiellt. Det kan tvinga Grekland in i en situation där man måste börja trycka egna pengar för att hålla ekonomin igång. I praktiken blir detta första steget till att återgå till den tidigare valutan – och Grexit blir ett faktum.