2015-09-21 13:56

Fördelningspolitik och investeringar fokus i budgeten

Regeringen har presenterat budgetpropositionen för 2016. När det gäller innehållet ligger tyngdpunkten på fördelningspolitik och investeringar. Borta är de senaste åtta årens fokus på arbetsutbud och strukturåtgärder. Ett stort antal (ofta ganska små) satsningar och gör att budgeten framstår som lite profillös, menar SEB:s experter som granskat detaljerna.

– Till skillnad från förra höstens budgetdramatik som var nära att sluta med ett nyval, kommer den här processen att bli lugnare och sluta med att regeringens budget antas av riksdagen. Anledningen är den decemberöverenskommelse (DÖ) som regeringen och oppositionen slöt och som gör att oppositionen kommer att släppa igenom budgeten, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Ur ett makroperspektiv kan budgeten betraktas som neutral. ”Krona-för-krona”- principen har gället och den är varken stimulerande eller åtstramande. Man kan också notera att de sammantagna förändringarna mot tidigare års budget är ganska små. Totalt är det någonstans mellan 2 och 3 procent av statens utgifter som på något sätt förändras, övriga 97 till 98 procent ligger kvar.

Skatterna höjs med omkring 25 miljarder 2016 och de stora finansieringskällorna är minskade ROT-avdrag och höjda inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och energiskatter. Dessa pengar läggs sedan på en rad områden, till exempel bostadsbyggande, skolan, arbetsmarknad, miljö, migration, hälso- och sjukvård och försvar. Som så ofta är budgeten en kompromiss mellan flera partier (i detta fall S+Mp+V) och då är det många viljor som ska tillgodoses.

Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det höginkomsttagarna som får bidra mest till budgetens finansiering. Skatten höjs för de som betalar statlig skatt och framförallt höjs för alla som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden eftersom jobbskatteavdraget då börjar trappas av.

– Det leder dels till att skatten blir högre i kronor och ören, men också till att marginalskatten för höginkomsttagarna höjs och nu är tillbaks på nivåer över 60 procent, säger Jens Magnusson.

För den som (oavsett inkomstnivå) har ett sparande på ISK eller i kapitalförsäkring, använder RUT- och ROT-tjänster, ger pengar till ideella organisationer eller tidigare har gjort avdrag för förvaltningskostnader, blir det också skattehöjningar. Vidare blir det dyrare att köra bil eftersom både bensin- och dieselskatterna höjs.

Det är ganska få som får ett direkt tillskott i plånboken av regeringens budget. Redan nu under hösten höjdes både taket i a-kassan och underhållsstödet. Det gav bra tillskott till dem som berördes men det blir inte så många nya privatekonomiska förstärkningar för 2016. Skatten sänks för pensionärer med inkomster under 20 000 kr i månaden men för de flesta handlar det inte om mer än några tior i månaden. Barnfamiljer kan också spara en del pengar på att läkemedel för barn blir gratis. Det talas i budgeten också om fri tandvård för ungdomar och fri sjukvård för äldre över 85 år, men dessa förändringar kommer inte 2016 utan längre fram i tiden. Sammantaget är det ganska små privatekonomiska förslag och regeringen hoppas i stället på stor utväxling på till exempel de arbetsmarknads- och utbildningspolitiska förslagen, som förhoppningsvis ska göra det enklare för många att få jobb.

För de som vill se detaljerna kring alla de privatekonomiska förslagen i budgeten har SEB:s experter tagit fram ett samlingsdokument som du kan ladda ned genom att klicka på länken här intill.