Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Fem frågor och svar om inflationen

Jens Magnusson, SEB:s chefsekonom.

En av de absolut hetaste ekonomiska frågorna just nu är att inflationen stiger till nivåer vi inte sett på mycket länge. Men vad beror det på och varför är det viktigt för hushåll, företag och ekonomin i stort? Vi har ställt frågorna till SEB:s chefsekonom Jens Magnusson och fått svar.

1) Varför pratas det så mycket om inflationen just nu?

Helt enkelt därför att den har stigit kraftigt på senare tid. Vi kommer från en lång period med låg inflation, ofta betydligt lägre än de inflationsmål på 2 procent som de flesta centralbanker satt upp. Nu har det svängt och priserna stiger snabbt. Inflationen är på många håll långt över målen, i USA har den till exempel passerat 5 procent vilket är rejält högt. Många undrar nu om centralbanker som amerikanska Federal Reserve, europeiska ECB och svenska Riksbanken, behöver höja räntan eller vidta andra åtgärder för att dämpa inflationen.

2) Vad beror den höga inflationen på?

Inflationen är ju ett mått på prisutvecklingen och priser avgörs av tillgång och efterfrågan. Nu när vi är på väg ut ur pandemin ser vi en ökad efterfrågan på många varor när ekonomin tagit fart, industrin går på högvarv och hushållen vill konsumera. Samtidigt har vi problem med utbudet av ett antal varor och tjänster eftersom till exempel produktion och transporter av dessa ännu inte kommit igång som den ska. Den sammanlagda effekten av minskat utbud och ökad efterfrågan är stigande inflation. Dessutom har ett antal politiska beslut tillsammans med en del olyckliga vädereffekter gjort att vi har ovanligt höga energipriser, något som ytterligare spär på inflationen.

3) Hur länge kommer den att hålla i sig?

Ja, det är verkligen en svår fråga som många ställer sig. Det troligaste är att det mesta av den inflation vi ser nu är övergående. Obalanserna på utbudssidan bör rätta till sig när ekonomierna varit öppna ett tag och energiprishöjningar har historiskt alltid följts av återgångar till normala nivåer. Samtidigt är den här pandemisituationen unik och vi har redan blivit överraskade över inflationens kraft och uthållighet och höjt våra inflationsprognoser. En risk är att den höga inflationen börjar uppfattas som varaktig, det som brukar kallas stigande inflationsförväntningar. Om det händer vill arbetsmarknadens parter, framförallt arbetstagarna, kompensera sig för de förväntade prisökningarna med högre löneökningar. Och även om högre löner förstås låter trevligt så kan det föda en uppåtgående pris- och lönespiral där inflationen till slut blir svår att hantera och alla förlorar.

4) Är det därför inflationsfrågan är så viktig?

Ja, det är en av anledningarna, ingen vill återvända till tidigare decenniers höginflationssamhälle. Men det finns fler skäl. Om inflationen fortsätter att ligga långt över centralbankernas mål kommer de att höja räntorna för att motverka utvecklingen. Det sker i ett läge där många hushåll, företag och stater är högt skuldsatta och räntekostnaderna för dessa kommer då att stiga. Det kan tränga undan både konsumtion och investeringar och riskerar att hämma den ekonomiska återhämtning som vi nu är inne i och som behöver fortsätta. Ett annat område som påverkas är aktiemarknaden och alla som sparar pengar i aktier och fonder. Stigande räntor är oftast dåligt för aktiekurserna och vi har den senaste tiden sett en skakigare börsutveckling när osäkerheten kring inflation och räntor ökat.

5) Hur oroliga ska vi vara?

Som vanligt hjälper det inte mycket att oroa sig, bättre att försöka vara förberedd. Vi håller noga koll på inflationsfrågan och både företag hushåll behöver vara medvetna om att den utgör en risk mot de extremt låga räntor vi vant oss vid på senare år. Dessutom kan ju till exempel energiprisuppgången i sig, förutom dess effekt på inflationen, vara problematisk eftersom den påverkar hushållens ekonomiska utrymme och företagens lönsamhet. Sedan ser det lite olika ut beroende på vilken del av världen vi studerar. I Sverige är visserligen inflationsimpulsen märkbar men det är betydligt mildare än både i USA och i Euroområde och vi förväntar oss att Riksbanken kommer att hålla räntan låg länge än. Och, som sagt, den största delen av inflationsökningarna, både i Sverige och på andra håll, tror vi kommer att falla tillbaka under 2022. Så även om frågan är viktig finns det ingen anledning att måla upp några domedagscenarior.

Läs mer analys från SEB