Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Fallande oljepris spär på börsoron

Ökande virusoro och kraftigt oljeprisfall skakar om världsbörserna. Riskerna för en kraftig ekonomisk inbromsning, en lågkonjunktur, har ökat. Det återspeglas av fallande aktiekurser och räntor. Oron lär bestå en tid till. Risken är stor för nya nedgångar, men mycket av de negativa nyheterna ligger redan i kurserna. På lite längre sikt kan det därför finnas skäl att vara försiktigt optimistisk. Det skriver SEB:s placeringsstrateg Johan Hagbarth i en marknadskommentar.

Oljeprisfall

Vi nås åter av nyheter om ytterligare smittspridning av coronaviruset, vilket oroar och skakar om finansmarknaderna. Till detta kan läggas att oljepriset har fallit kraftigt efter att förhandlingarna mellan Ryssland och Saudiarabien om begränsad produktion strandat.

Den kraftiga oljeprisnedgång vi nu ser påminner om oljeprisraset runt årsskiftet 2015/2016, som den gången skapade oro både på börserna och, framför allt, företagsobligationsmarknaden. Den sistnämnda då en betydande del av den marknaden består av amerikanska oljeproducenter där kreditrisken då ökade.

Det som nu sker med oljeprisfall och åtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset gör att risken för en kraftig inbromsning i tillväxten, en recession, ökar. Att det i sin tur leder till aktiekursfall är inte konstigt. Hösten 2018 tilltog också recessionsoron. Då föll börserna med bortåt 20 procent, alltså lite mer än vad de fallit hittills, för att sedan återhämta sig relativt snabbt när oron klingade av och motåtgärder sattes in, inte minst från centralbankshåll.

Fortsatta börssvängningar

Så vad händer nu? Ingen vet hur stor och långvarig spridningen av viruset blir och hur stora åtgärder som sätts in för att minska spridningen och som därmed också dämpar ekonomin. Ingen vet heller vad som händer med oljepriset, hur de inblandade parterna agerar.

Men vi kan anta att oron kommer att finnas kvar en tid, att det dröjer innan vi får klarhet både kring virusets spridning och oljeprisets riktning. På kort sikt är alltså risken uppenbar att vi får fortsatta börssvängningar och kanske nya nedgångar.

På lite längre sikt finns det dock skäl att vara försiktigt optimistisk. Viktigt att komma ihåg är att alla de åtgärder (sänkta räntor, ekonomiska stimulanser) som nu sätts in för att mildra de ekonomiska effekterna av virusspridningen gör att ekonomin har mer växtkraft den dagen oron klingar av. Förutsättningarna kan då faktiskt komma att se bättre ut vad gäller tillväxt och vinster jämfört med före virusutbrottet.

Men först måste frågetecknen sannolikt rätas ut. Vad gäller oljepriset kan vi konstatera att ingen av de som nu träter har något att vinna på ett varaktigt lågt oljepris. Dessutom har ett lågt oljepris också en del positiva effekter på tillväxten, via lägre kostnader för energi. Slutsatsen blir därför att ett oljeprisfall likt det vi nu ser, måste vi ta hänsyn till kortsiktigt, men bedömer att det kommer att få begränsad effekt på lite längre sikt.

Effekterna av virusspridningen

Vilka blir då effekterna av virusspridningen? Om vi ska utgå från tidigare erfarenheter, inte minst från Kina den senaste tiden, kan den kulminera om någon månad. Betyder det att allt återgår till det normala? Ja, kanske. Om resten av världen relativt snart kan följa efter Kina, som nu börjar öppna upp samhällen och fabriker igen, betyder det sannolikt att ekonomin återhämtar sig och att effekterna på produktion och efterfrågan ”bara” blir ett hack i kurvan. Ett eller ett par kvartal med inbromsning kan mycket väl följas av en fartökning igen, driven av behov av att ”återta” förlorad produktion och konsumtion, påeldat av lägre räntor och stimulanser. I ett sådant scenario står börserna sannolikt klart högre om några kvartal än idag, och vi är i så fall nu nära ett köpläge.

Ekonomin och börsutvecklingen

Risken är dock stor att effekterna blir mer allvarliga och långvariga. Åtgärder mot virusspridningen kan då ge mer långsiktiga effekter på ekonomin, bland annat genom att företag tvingas dra ner på personal, vilket i sin tur minskar konsumtionsutrymmet och efterfrågan i ekonomin.

I det scenariot blir svackan längre, och den recession många oroar sig för blir verklighet. Då finns det såklart tydligt utrymme för nya börsnedgångar. Men hur stora kan de tänkas bli? Det beror på hur djup och lång svackan i ekonomin blir. Vi ser idag få tecken till att en sådan nedgång skulle behöva bli lika djup som lågkonjunkturen 2008/2009, då börserna föll i storleksordningen 50 procent, och det tog flera år att återhämta nedgången. Om vi i stället går in i en mer ”normal” konjunkturnedgång är det rimligare att räkna med att börserna faller med 20-30 procent, och att kurserna vänder upp igen på något års sikt. Det skulle innebära att ytterligare börsnedgångar ligger i korten – men också att vi har sett den största delen av nedgången redan.

Slutsats

Det lär fortsätta att vara oroligt en tid till. Nya jobbiga börsdagar lär komma, liksom nya rapporter om virusspridning. Men om tidigare erfarenheter stämmer, och givet det faktum att börserna redan har fallit kraftigt, talar ändå mycket för att den långsiktige får betalt för att vänta ut den oro vi nu ser.

Vi har naturligtvis en beredskap för att reducera risken i de portföljer vi förvaltar om bilden förvärras ytterligare. Men i dagsläget gör de redan stora nedgångarna att vi ser det som troligare att vi närmar oss ett köpläge, även om dagens oro manar till kortsiktig försiktighet.