– För första gången finns nu en enhetlig definition av vad som är grönt, så tiden då vi jämförde äpplen och päron är över, säger SEB:s hållbarhetschef Marie Baumgarts, som har ingått i den tekniska expertgrupp som tagit fram taxonomin.
Arbetet med taxonomin är den mest centrala delen i den handlingsplan för grön, finansiell omställning som EU-kommissionen la fram den 8 mars 2018. Det övergripande syftet är att leva upp till Parisavtalets mål om att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader.
– Det betyder att en stor mängd branscher långsiktigt kommer att behöva gå mot netto-noll-utsläpp. Det låter som en utopi men är seriöst utformade aktiviteter och regleringar, säger hon.
Handlingsplanen går ut på att styra kapitalflöden till aktiviteter som är positiva för klimatet. Det handlar om att skapa transparens om hur olika verksamheter påverkar klimatet och säkerställa att finanssektorn prissätter klimatrisken på rätt sätt.
Vad består taxonomin av?
– Den bryter ner Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till konkreta tröskelvärden för alla ekonomiska aktiviteter. På så sätt talar den om i vilken takt som utsläppen måste minska för att nå målet om noll koldioxidutsläpp i EU år 2050. Taxonomin kan liknas vid en rekommendation om dagligt energiintag för den som vill behålla hälsan.
För personbilar innebär det exempelvis att koldioxidutsläppen från 2025 får vara högst 50 gram koldioxid per körd kilometer för att bilarna ska räknas som gröna enligt taxonomin. Från 2026 ska de vara 0 gram.
– För dem som funderar på att byta bil kan detta ha stor betydelse eftersom klimatneutrala bilar väntas stå sig bättre på marknaden vad gäller andrahandsvärde och liknande.
På samma sätt finns det liknande tröskelvärden för tillverkningsindustri, fastigheter, energi, skogs- och jordbruk för att nämna några exempel.
– Vi går alltså från att ha haft ett abstrakt, globalt temperaturmål till tydliga, finfördelade mål för marknadens olika ekonomiska aktiviteter.
Stor omställning och stora investeringsbehov
Taxonomin omfattar sektorer som tillsammans står för 93,5 procent av utsläppen.
– Det blir en stor omställning för marknaden. Alla behöver hitta en handlingsplan för hur de ska nå klimatneutralitet till 2050, antingen genom att begränsa utsläppen eller hitta former för att fånga och absorbera koldioxid.
– Den här omställningen vill vi självklart vara med och finansiera. Det kommer att behövas kapital för modernisering och teknikskiften. Där kommer vi in, både som rådgivare och kreditgivare. På investerarsidan behöver vi nya analyser av vilka bolag vi tror kommer att klara omställningen bäst.
EU-kommissionen enades i december 2019 om en lag som innebär att taxonomin från december 2021 blir tvingande, det vill säga att finansiella aktörer som erbjuder produkter och rådgivning då måste redovisa sin påverkan i enlighet med den. Dessutom ska alla bolag med mer än 500 anställda redovisa omsättning, kapitalinvesteringar och operativa kostnader i enlighet med taxonomin, så tillgången på data väntas öka snabbt.
Hur behöver SEB ställa om i enlighet med taxonomin?
– Vi har arbetat länge med hållbarhet och var bland annat med och skapade de första gröna obligationerna. Det var en fantastisk innovation som pekar ut riktningen för vad som långsiktigt kommer att gälla för alla kapitalflöden. Men med taxonomin blir det blir ändå en helt ny spelplan.
– Det kommer troligen att ställas nya krav på oss som bank att bedöma vilken påverkan vi har på klimatet genom de verksamheter vi finansierar och investerar i. Det kommer också att ställas nya krav på vi ska bedöma hur klimatet påverkar oss, till exempel vad gäller kreditrisker.
– Sedan ett år tillbaka pågår exempelvis ett arbete för att analysera kreditportföljen i enlighet med taxonomins definitioner. Här håller vi på att ta fram instruktioner och ett pärlband av hjälpmedel till stöd för kunddialogen.
På vilket sätt kommer taxonomin att märkas i det dagliga arbetet på banken?
– Våra kunders verksamhet påverkas och därmed också vi själva. Vi behöver nu integrera hållbarhet med utgångspunkt från klimatet i allt vi gör, i alla processer, rutiner och beslut. Det är troligt att exempelvis prissättning och värdering kommer att påverkas när det nu blir möjligt att på ett mer enhetligt sätt än tidigare prisa in kostnader för klimatet.