Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

En ovanligt efterlängtad räntehöjning

USA:s Federal Reserve (Fed) beslutade på onsdagen (16/12) att – som väntat – höja målintervallet för rän­tan med en kvarts procentenhet till 0,25-0,50 procent. Huvudskälet är ett gradvis mer ansträngt resursläge och därmed en Fed-tro på stigande inflation. USA har haft ”nollränta” i sju år och därtill köpt räntepapper för enorma 4 500 miljarder dollar för att bl a stötta tillväxten och arbetsmarknaden.

– Ett välkommet och positivt beslut som bekräftar att USA:s ekonomi och finanssystem är på rätt väg efter en historiskt lång uppförsbacke som började i den stora recessionen 2008-2009, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist. USA var nära att höja räntan redan tidigare i höst men förnyad osäkerhet kring Kina och pressade aktiebörser fick Fed att avvakta. USA:s styrränta och den amerikanska dollarn är globala angelägenheter och är i finansmarknadens epicentrum. De senaste åren har utvecklingsekonomiernas dollarskulder dubblerats till drygt 3 000 miljarder dollar. Tillväxtländerna (Emerging Markets) har därmed blivit mer beroende av vart USA:s penningpolitik går. Högre ränta och starkare dollar innebär utmaningar för flera länder som redan brottas med sjunkande råvarupriser – speciellt utsatta är de länder som knutit sina valutor mer eller mindre hårt till dollarn.

– Steget som Fed nu tagit innebär att man lyfter mycket lätt på den fot som fortfarande hårt pressar ned den monetära gaspedalen, säger Bergqvist. Lägg därtill ränteportföljen på 4 500 miljarder dollar som kan översättas i kanske 2 procentenheter lägre styrränta. Feds åtgärd utgör därför knappast något hot mot vare sig ekonomisk tillväxt eller aktiemarknad. En stigande men ändå låg inflation, risk för oönskade globala spridningseffekter och en räntekänslig ekonomi gör också att processen att normalisera USA-räntorna kan gå långsamt, menar Bergqvist. Nästa höjning väntas i juni. I slutet av nästa år ligger räntan på 1,25 procent och i slutet på 2017 på 2,00 procent. Det är en räntebana som är lite tuffare än marknadens genomsnittsprognos, men ändå klart försiktig.

Sverige stora exportberoende – 50 procent av ekonomin har kopplingar till utrikeshandeln – gör att vi behöver USA som en stark välmående ekonomi som kan ge stöd till global tillväxt.

– Räntehöjningen hjälper till att ge dollarstyrka och därmed en fortsatt svag krona som gynnar svensk exportindustri, säger Robert Bergqvist. Den bekräftar också styrka och mer stabilitet i USA:s ekonomi – det är bra för Sverige. Risken finns förstås att USA:s räntehöjningar skapar osäkerhet på börserna och därmed också pressade svenska aktier, men vi får inte glömma att USA:s monetära gaspedal är nedtryckt i flera år till, enligt Bergqvist.

Riksbanken beslutade tidigare i veckan att lämna reporäntan oförändrad på -0,35 procent, hålla kvar en relativt hög sannolikhet för ytterligare 10 räntepunkters sänkning i februari och att fortsätta köpa statspapper för sammanlagt 200 miljarder kronor.

– Eftersom Riksbanken som alla vi andra redan räknat med att USA ska höja räntan förändras inte utsikterna för svensk penningpolitik, säger Robert Bergqvist. Men även Sverige väntas inleda en försiktig normaliseringsprocess under senare delen av 2016 och backa från dagens minusränta. Sverige lämnar 2015 i ett tillstånd av högkonjunktur, undervärderad krona samt en rejäl stimulansdos från finanspolitiken på grund av flyktingkrisen. Ett ökat resursutnyttjande gör att riksbanksräntan långsamt följer efter försiktiga Fedhöjningar, avslutar Bergqvist.