2017-01-17 09:54

En historia om förväntningar och förhoppningar…

På fredag svärs Donald Trump in som USA:s 45:e president. Förhoppningarna på hans presidentskap har vuxit till svindlande höjder och överträffas nog bara av hans egna löften om allt han ska åstadkomma. SEB:s chefstrateg Johan Javeus gör i den här analysen ett försök att måla en bild av dessa förväntningar genom att studera mätbara storheter som ger en möjlighet att jämföra dagens läge med hur det sett ut tidigare. Klart är att det är inte bara finansmarknaderna som sprungit iväg i sina förväntningar på vad Donald Trump ska lyckas åstadkomma. Även företag och hushåll verkar vara rejält ”höga” på ”trumponomics” och risken för besvikelser under det närmaste halvåret är hög.

Småföretagen jublar

Att Trumps löften verkligen satt avtryck syns inte minst hos amerikanska företag. Framförallt bland småföretagen har optimismen ökat dramatiskt efter valet. Man får gå tillbaka ända till 2004 för att hitta en större optimism bland småföretagen än idag. En orsak till optimismen är alla avregleringar som Trump har lovat att genomföra för att göra det enklare att driva företag i USA. Men den största källan till den ökade optimismen är antagligen den gigantiska sänkning av bolagsskatten (från 35 procent ned till 15 procent) som Trump har utlovat. Att reaktionen blir extra kraftig för småföretag beror sannolikt på att mindre företag har haft betydligt svårare att få ned sin skatt genom att använda olika kryphål i skattelagstiftningen.

Konsumentförtroendet på topp

Även amerikanska hushåll är än så länge sålda på ”trumponomics” vilket syns tydligt i mätningar av konsumentförtroendet. Konsumenternas optimism om de kommande 6 månaderna exploderade direkt efter valet på förhoppningar om att Trumps politik ska skapa nya jobb, ge lägre skatter och mer pengar i plånboken. Allra störst uppgång kan man se i regionen East South Central (Kentucky, Tennessee, Alabama och Mississippi) där stödet för Donald Trump var som allra starkast i valet. I den regionen ligger hushållens framtidsförväntningar nu på den högsta nivån på nästan 20 år medan de för landet som helhet är på den högsta nivån sedan 2003.

Alla hoppas på infrastrukturinvesteringar

Förutom skattesänkningar för företag och hushåll har också Trumps storslagna investeringsplan (1 000 miljarder dollar över 10 år) bidragit till optimismen. Förhoppningarna om att ökande offentliga investeringar ska få fart på efterfrågan syns tydligt i många sektorer. Ett exempel är amerikanska stålbolag vars aktiekurser stigit mycket efter valet till stor del beroende på förväntningar om kraftigt ökande infrastrukturinvesteringar. Samtidigt kan vi ännu inte se någon motsvarande uppgång i priserna på de stålprodukter dessa företag säljer.

Enorm osäkerhet om migrationspolitiken

En vanlig åsikt är att Trumps valvinst lett till en kraftigt ökad osäkerhet om den framtida ekonomiska politiken. Den typen av osäkerhet brukar sällan vara bra för finansiella marknader och går alltså inte riktigt ihop med den utveckling vi har sett på både aktie- och obligationsmarknaderna de senaste månaderna. En viktig fråga i det avseendet är naturligtvis hur mycket osäkerheten egentligen har ökat? Att mäta osäkerhet om ekonomisk politik är naturligtvis inte helt enkelt men företaget med det passande namnet Economic Policy Uncertainty har ändå utvecklat en metod för att försöka göra detta. I deras index går det faktiskt inte att se någon dramatisk ökning av osäkerhet om den ekonomiska politiken i USA de senaste månaderna. Som kontrast kan man titta på motsvarande index för amerikansk migrationspolitik där osäkerheten fullständigt har exploderat efter valet.

Alltid svårt med politiska prognoser

Även om det är svårt att mäta politiska risker är det om möjligt ännu svårare att förutsäga dem. Valet av Trump och utfallet i brexitomröstningen är två exempel i närtid på politiska händelser som nästan ingen lyckades förutse. Går man tillbaka i historien ser man att misslyckade politiska prognoser snarare är regel än undantag. Berlinmurens fall och den efterföljande kollapsen för kommunismen liksom den arabiska våren är två andra bra exempel på där all världens samlade politiska expertis och underrättelsetjänster blev helt tagna på sängen. Det bör man ha i minnet när man funderar över hur Trumps politik kommer att se ut och vilka effekter den kommer att få i USA och i resten av världen.

Svårt att prissätta politiska risker

En annan sak man ska ha i minnet är att eftersom politiska risker är notoriskt svåra att förutse blir de också nästan omöjliga för marknaderna att prissätta i förväg. Det kan i sin tur vara en förklaring till att marknaden, trots att man verkar ha gått all in på förväntningar om ekonomin, hittills valt att helt se genom fingrarna med de utrikes- och säkerhetspolitiska risker som många menar ändå finns med Trump som president.

Hur länge varar ”trumponomicsruset”?

Att så många har så stora förhoppningar på vad Donald Trump ska åstadkomma ökar också fallhöjden om han och hans ministrar inte lyckas leva upp till de högt ställda förväntningarna. En viss nervositet och besvikelse gick att skönja redan förra veckan då Trump vägrade att ge några nya detaljer om vare sig skattesänkningar eller investeringarna och konsekvent undvek att svara på frågor om hur tidplanen ser ut.

Idag frågar sig alltfler ekonomer (undertecknad hör till dessa) hur länge marknaderna ska kunna fortsätta leva på förväntningar och hur stor ”baksmällan” blir om och när den väl kommer. Normalt brukar man säga att nyvalda politiker har ett gyllene fönster på hundra dagar efter ett val då det gäller att få så mycket som möjligt gjort innan den politiska medvind som valvinsten gett börjar mojna. Eftersom Trump, sin vana trogen, alltid vill signalera att han gör saker både snabbare och bättre än någon annan har han själv valt att fokusera på de första 90 dagarna. Det skulle ge honom fram till den 19 april att leverera konkreta beslut och förslag.

För investerare gäller det nu att ha örat mot rälsen, och vara extra lyhörd för förändringar i sentimentet hos hushåll och företag. Eftersom så mycket av marknadsrörelserna efter valet bygger på förväntningar kommer antagligen förändringar i konsument- och företagsförtroende att bli viktigare än normalt för finansiella marknader under kommande månader.