A som i ”Abenomics” sista andetag
Japan satsar på ännu en stor finanspolitisk stimulansdos för att få fart på den sedan 25 år tillbaka haltande ekonomin. Det är värt ett försök men stora tvivel finns kring att paketet ska lyckas sätta uthålliga avtryck. Strukturproblemen är många.
B som i besvärligt brittiskt Brexit-beslut
Brittiska chockvågor har hittills främst träffat Storbritannien i det som till minst 80 procent är politisk huvudvärk och högst 20 procent är ekonomiska effekter – för både London och Bryssel. Brittiska ”stanna”-dörren har ännu inte stängts helt.
C som i centralbanker i centrum för åtgärder
Global penningpolitik fortsätter att föras i mer expansiv riktning trots att politikens bäst-före-datum passerats. Gradvis förskjutning pågår dock mot att finanspolitiken behöver spela en tyngre roll för att skapa tillväxtlyft och nya jobb.
D som i drivkrafter för högre ekonomisk tillväxt
Mot tillväxtnegativa krafter som bl a höga skulder och låg produktivitet jobbar nu G20 för att utesluta valuta-, ränte- och skattekrig och för mer samarbete och förutsägbarhet. G20 har under Kinas ordförandeskap levererat magert resultat.
E som i Europa-, EU- och euro-utmaningar
Brexit-krisen – och populismens framfart – har tvingat EU till ett avgörande vägskäl: antingen mer EU/federalism eller mer självbestämmande. En slutsats är att euron behöver ett starkt EU men EU behöver inte euron för utvecklad ökad stabilitet.
F som i fragmenterat finanssystem i EU
EU:s nya stresstester har än en gång identifierat det finansiella systemets svaga länkar vilka ska åtgärdas de närmaste månaderna. Italiens bankutmaningar sticker ut: ca 360 miljarder euro i osäkra lån och en ekonomisk tillväxt som inte lyfter.
G som i globala gravitationskrafter
Starka krafter drar i världsekonomin och reducerar den ekonomiska politikens verkningsgrad: Kinas pågående rebalansering, överskott på produktionskapacitet, hög skuldsättning och uppskruvade tillgångspriser.
H som i heta helikopterpengar
När policyverktygslådan får bottenkänning närs idéer om att ”släppa pengar över folket”. Få förstår vad det egentligen inbegriper. Verktyget har fördelningspolitiska fördelar men har högt trovärdighetspris och osäkra tillväxt/inflationseffekter.
I som i Ingves och internationell inflation
Riksbanken slits mellan stark inhemsk ekonomi och omvärldens mjuka centralbanker. Flera krafter ligger bortom Riksbankens – och andra centralbankers – kontroll. Svensk penningpolitik blir blott en pusselbit i global penningpolitik.
J som i jobbtillväxt utan större lönelyft
Svensk, japansk, tysk och amerikansk arbetsmarknad uppvisar styrkebesked men global konkurrens och osäkerhet har hittills gett magert utfall på löner – en av grundstenarna till en uthålligt högre inflation och inflationsmålsuppfyllelse.
K som i köpvärd krona som ger konkurrenskraft
Kronan är i dag en av världens mest undervärderade valutor enligt bl a Internationella valutafonden. Svenskt bytesbalansöverskott irriterar andra länder men Riksbankens målsättning är att kronan ska förbli svag för att inte sänka inflationstakten.
L som i löfvenska långdragna huvudvärker
Trots överläge i opinionen finns få signaler och liten vilja från Alliansen att öka trycket mot statsminister Löfven. Höstbudgeten lär gå i mer expansiv riktning när grunden läggs för valet 2018. Vänsterpartiets röst höjs men Löfven håller emot.
M som i May – eller mayday om Brexit slår fel
Storbritanniens premiärminister måste kunna navigera inrikes- och utrikespolitiskt för att undvika skotsk grundstötning och politisk kollision med Kontinentaleuropa. Sonderande samtal visar på pragmatisk ton – men mycket kan gå fel.
N som i det nya normala att öppna ögonen för
Konjunkturcykelns konturer är svårtydbara och förväntningarna om framtiden – tillväxt och nivåer – behöver justeras. Politiska risker/osäkerhet och frekventa tillväxtbakslag blir det nya normala. Det är i sig en tillväxthämmande faktor.
O som i oljepris, obalanser och Opechuvudvärk
Bilden av oljemarknaden som utbudsdriven kvarstår där tidigare producenter kör ”chicken-race” för att maximera oljeintäkterna medan nya producenter i t ex USA genom fortsatt teknologisk utveckling blir alltmer konkurrenskraftiga.
P som i populism och protektionism
Lågkonjunktur, krispolitik och regeringar med bakbundna ekonomisk-politiska händer och flyktingkriser ger kraft till anti-etablissemangskrafter, främlingsfientlighet och ökad risk för protektionism. Världen riskerar politiska baklås.
Q som i QE-politik (Quantitative Easing)
Balansen mellan QE-politikens för- och nackdelar börjar raderas ut; visserligen blir finansiella förhållanden mer expansiva med centralbankspolitiken men effekterna på tillväxt och inflation är inte uppenbara enligt t ex IMF:s analyser.
R som i uthålligt rekordlåga räntor
Realräntorna pressas av hög sparbenägenhet och låg investeringsvilja; brist på högre inflationstryck tvingas centralbanker att anpassa sina nominella styrräntor nedåt. Jakten på avkastning sker till högre risk – och högre osäkerhet.
S som i svårslagna skuldsättningsrekord
Globala skulder – för olika sektorer och länder – ligger kvar på rekordhöga nivåer. Låga räntor underlättar underhållet. Men höga skulder tillför osäkerhet och reser frågor kring skuldnedskrivningar och möjliga ”helikopter”-pengar.
T som i transformerande teknikskifte
Digitalisering ger enorma möjligheter men ställer också krav på samhällen som bejakar förändringar. Hur genomslaget blir på tillväxt och inflation är dock osäkert; stora skiften kan skapa politiska spänningar inom och mellan länder.
U som i uppenbara utrikespolitiska utmaningar
Mellanöstern, Turkiet, Ryssland, Sydkinesiska sjön, Nordafrika, Sydamerika, Koreanska halvön: samma oroshärdar som tidigare men med uppskruvade spänningar och därmed större osäkerhet kring den ut- och inrikespolitiska utvecklingen.
V som i viktiga vägskäl för bostadsmarknaden
Strukturell och ökande brist på bostäder präglar situationen inte bara i Sverige. Lågräntemiljön ökar hushållens skuldsättning – men också betalningsförmåga. Sårbarheten ökar likväl. Utmaningen blir att inte göra för lite – eller för mycket.
X som i Xis hantering av Kinas avmattning
Trycket ökar på Kinas ledning/president Xi att lösa stora frågor som överskott på produktionskapacitet (t ex inom stålsektorn), stabiliteten på bostadsmarknaden, yuanens växelkurs och stats-/bankföretagens svaga balansräkningar.
Y som i yenens och Japans dilemma
Japans valuta stärks vilket gör det ännu svårare att få upp löner i exportföretag och därmed inflationen. Tokyo pressas av G20 att inte röra sin valuta. Japans stora utlandstillgångar är en kraft som ger starkare yen i händelse av osäkerhet.
Z som i zombie-ekonomier och aktörer
Svaga balansräkningar och politisk handlingsförlamning samt låga avkastningsnivåer skapar uppgivenhet och passivitet och ger ekonomier som riskerar att fastna i det tillstånd som Japan har varit under större delen av de senaste 25 åren.
Å som i återhämtning som dröjer
Världsekonomin växer men tillväxttakterna imponerar inte när de ställs mot den förda ekonomiska politiken. Mycket handlar om att anpassa förväntningarna till en verklighet som ligger nära sekulär stagnation (utdragen period med låg tillväxt).
Ä som i ännu äldre befolkningar
Flertalet länder brottas med den strukturella utmaningen att befolkningar åldras vilket pressar tillbaka utbudet av arbetskraft. Överlag lyser reformpolitiken som skulle ha förutsättningar att lyfta arbetskraftsutbudet med sin frånvaro.
Ö som i överskott på produktionskapacitet
Globaliseringen innebär global hantering av produktionsresurser. Flera stora ekonomier brottas fortfarande med negativa produktionsgap. Det skärper konkurrensen och pressar tillbaka priserna och lönsamheten.