2016-06-24 07:53

Britter kastar sig själva och EU ut i det okända

Världen har kastats ut i okänd terräng när Storbritannien valt att säga NEJ till fort­­satt EU-medlemskap. Här är 24 frågor & svar om den brittiska folkomröstningen: resultatet, nästa steg, effekterna på EU, konsekvenserna för Storbritannien, påverkan på Sverige samt utsikterna härifrån för valutor och räntor. 

1. Vad blev utfallet i folkomröstningen?

Svar: När 368 av 382 distrikt är räknade (kl 06.45) har britterna sagt NEJ till att vara medlem i EU. Det fak­tum att resultatet blev mycket jämnt trots ett högt valdel­tagande ökar risken för stort tolkningsutrymme. Officiellt valresultat tillkännages någon gång från kl 08.00.

2. Vem är vinnare respektive förlorare i EU-valet?

Svar: Alla är i praktiken förlorare, i olika utsträckning. Den senaste tidens förhöjda ekonomiska, finansiella och politiska osäkerhet kvarstår för både Storbritannien och världen. Stora politiska frågor är olösta. Kortsiktig finansiell volatilitet är att räkna med som gradvis övergår till fokus på mer långsiktiga politiska utvecklingsprocesser för både EU och Storbritannien. Bre­xitfrågan har till minst 80 pro­cent varit, och är, po­litisk och till högst 20 procent ekono­misk och finansiell.

3. Vad avgjorde resultatet i slutänden?

Svar: De senaste veckornas valkampanjer har präglats av mer känslor än objektiva fakta. Det är ofta ett karaktärs­drag hos folkomröstningar. Samtidigt brukar folkomröst­ningsresultat hamna nära 50-procentsstrecket. Hälften av britterna har an­­gett immi­gra­­tio­n som den avgörande EU-frågan; 75 pro­cent anser t ex att immigrationen varit för omfattande i Storbritannien de senaste åren.   

4. Hur har finansmarknaderna reagerat på resultatet?

Svar: Finansmarknaderna har varit volatila. Pundet har fallit till sin lägsta nivå sedan 1985 och kronan har tappat.

5. Vad gör Storbritannien nu?

Svar: Valresultatet är bara rådgivande och det är upp till det brittiska parlamentet att ta beslut om att initiera en ut­trädesprocess. Premiärminister Cameron har sagt att en utträdesprocess ska inledas skyndsamt. När Storbritannien väljer att aktivera EU-fördragets exitklausul startar kloc­kan med en tidsplan på två år för utträdesförhandlingar. Men tvåtredjedelar av parlamentsledamöterna vill att Stor­britannien ska kvarstå som EU-medlem. Det kan vara po­litiskt självmord att gå emot valresultatet. Det kan inte ute­slutas att det uppkomna läget framkallar oväntade kon­stitu­tionella utmaningar.

6. …och vad gör EU?

Svar: EU-toppmötet i nästa vecka (28-29/6) väntas dis­ku­tera valresultatet och hur nästa steg ska tas. Troligen har EU – liksom många andra – tagits på sängen av det brittiska resultatet. Därtill behöver toppmötet diskutera hur man ska driva en ny färdriktning för EU, en process om kommer att vara tidskrävande.    

 7. Världen tillförs fortsatt och ny osäkerhet….?

Svar: Den brittiska folkomröstningen har tyvärr bara varit ett av flera orosmoln för världsekonomin. Global tillväx­t är trög och sårbar för bakslag. USA:s presidentval och Feds räntehöjningar, Kinas rebalansering och skuldsättning och för­höjd geopolitisk osäkerhet har levt i skuggan av Brexit.

Eu - konsekvenserna

8. Hur har EU:s huvudstäder reagerat på resultatet?

Svar: EU:s stats- och regeringschefer har hittills reagerat med tystnad (och befinner sig rimligen i chocktillstånd). Brexit-frågan har redan avkrävt EU mycket politisk energi. Att nu på olika sätt skapa splittring riskerar att slå tillbaka både po­litiskt och ekonomiskt i ett skört utveck­lings­skede för EU. Det ligger i brittiska och EU-intressen att kommande steg tas i pragmatisk anda för att förhindra nya bakslagsriskerna.

9. Hur påverkar resultatet EU:s ekonomiska utsikter?

Svar: Den ekonomiska effekten blir negativ men sannolikt begränsad. Osäkerheten ökar och de globala utmanin­gar­na kvarstår med hög risk för fortsatt hög sparbenägen­het, låg investerings­vilja och därmed trög tillväxt med låga realräntor.

10. Hur påverkas ECB:s penningpolitik?

Svar: Utfallet ökar marginellt pressen på ECB att göra penning­po­litiken mer expansiv – det finns dock inget som talar för att ECB nu ändrar inriktning. Låg inflation och låga globala­ styrräntor minskar ECB:s manöverutrymme.  

11. Kan andra EU-länder vilja pröva ”Brexit-vägen? 

Svar: Det avgör Bryssel samt Tyskland och Frankrike. En väckarklocka har ringt. Trycket ökar på EU att ge EU-länder mer självbestämmande. Samtidigt är flyktingkrisen olöst medan de populistiska vindarna är starka. Ett ut­ökat samarbete inom det försvars- och säkerhetspoliti­s­ka om­rådet kan vara en väg framåt för att minska risken att an­dra länder vill testa ett ”exit-spår”.  

12. Vägval – vart är EU egentligen på väg?

Svar: Brexit-omröstningen har riktat strålkastarljuset på vilken framtidsväg EU måste välja. Allt detta sker sam­tidig som EU brottas med en rad andra stora utmanin­gar; tillväxt, euron, flyktingkris, säkerhetspolitiskt läge. Valet står mellan å ena sidan ökad integration som leder till mer EU och euro, och mer självbestämmande å den andra sidan. Signalerna från EU:s viktigaste huvudstäder anty­der ett välkommet omtänk. Såväl förbundskansler Merkel och president Hollande möter väl­jarna 2017 och Alternative für Deutschland och Nationella fronten är trender som behöver hanteras nationellt inför valen.

Storbritannien - konsekvenserna

13. Kan premiärminister Cameron sitta kvar?

Svar: Hela Brexit-processen har ifrågasatts både natio­nellt och globalt: ett riskfyllt projekt som fattats under inrikes­politisk press och med potentiellt historiska och globala im­pli­kationer. Cameron har redan meddelat att han avgår in­nan nästa val (senast 2020). Utfallet i folkomröstningen påskyndar Camerons avgång.   

14. Vad händer med Skottlands självständighet?

Svar: Efter skotska folkomröstningen 2014, som med 55 mot 45 procent sa nej till självständighet, ökar nu ris­ken att det förenade kungariket ska splittras. EU-valet visar att Skottland nu röstade 62 procent för att ”Stanna” och 38 procent för att ”Lämna”.   

15. Hur stor är risken för närliggande brittiskt nyval?

Svar: Folkomröstningen har delat landet, geografiskt och politiskt. Visserligen ligger det sannolikt inte i Labours in­tresse att gå till val (svag ställning), men frustration och oenighet inom Tories kan öka risken för nyval. 

16. Hur påverkas brittisk ekonomi av valresultatet?

Svar: Osäkerhet om folkomröstningen har redan skapat ett ”vänta-&-se”-läge. Nu ökar nedåtriskerna samtidigt ett väntat kortsiktigt lyft uteblir. Osäkerheten gör att lan­det de närmaste kvartalen kan få negativ tillväxt och därmed recession i teknisk mening.    

17. Kan Bank of England nu sänka räntan?

Svar: Tillväxtriskerna har ökat och det finns fortsatt stora utmaningar i omvärlden. Därtill är inflationen låg. Prognosen är att den brittiska centralbanken – trots ett svagare pund – agerar med ytterligare någon räntesänk­ning eller utökar obligationsköpen. 

Sverige - konsekvenserna

18. Påverkar valresultatet svenska tillväxtutsikter?

Svar: Ekonomin styrs just nu av inhemska krafter: byggan­de, offentlig konsumtion/investeringar (flyktingkrisen) och privat konsumtion. Ökad osäkerhet ger marginellt sämre utsikter. På sikt kan ökad glo­bal oro missgynna export­fö­re­tag, främst inom investeringsvaruområdet.   

19. Kommer Riksbanken att ändra räntestrategi?

Svar: Riksbankens huvudscenario verkar ha varit att Stor­britannien ska rösta för att stanna. I viss mån ändras där­för förutsättningarna. Även pressen mot ECB att göra mer ökar. Vårt huvudscenario är att Riksban­ken reverse­rar minusräntan under 2017 men sannolikheten ökar för att första höjningen senareläggs.

20. Hur stor är risken för ”Swexit?”

Svar: Svenska politiker – Vänsterpartiet undantaget – lär inte initiera en process att omförhandla Sveriges EU-rela­tion. En färsk Sifo-mätning visar att 70 procent av sven­s­­karna är för EU – däremot ogillas euron. 

Globala finansmarknader - konsekvenserna

21. Hur påverkas kronan?

Svar: Global osäkerhet och pressad riskaptit väntas kort­siktigt leda till fortsatt press på kronan (Riksbanken tvin­gas vara fortsatt mjuk). På sikt kan ökad osäkerhet kring euron ge kapitalflöden till Sverige och därmed en starkare krona.

22. Hur påverkas pundet?

Svar: Pundet har redan försvagats kraftigt. Tidigare under omröstningsveckan växte förhoppningen om ett positivt utfall, vilket ledde till att pundet återhämtade merparten av tidigare försvagning. När nu Storbritannien är på väg att lämna EU kan vi räkna med ett fortsatt svagt pund. Landet lider av såväl budget-underskott som bytesbalans­underskott vilket gör det beroende av utländskt kapitalin­flöden. Givet den osäkerhet som dagens utfall medför lär aptiten bland utländska investerare för pundtillgångar vara begränsad till dess att effekterna av utträdet klarnar.

23. Hur påverkas valutamarknaden i övrigt?

Svar: Osäkerheten inför omröstningen har redan haft en stor inverkan på olika valutor, även om tecken på ett över­tag för ”Stanna” den senaste veckan delvis reverserade rö­rel­serna. De valutor som gynnas framöver är främst klas­siska ”safe-haven-valutor” som japanska yen, schweizer­franc och dollar. Innan vi får mer klarhet i vad utfallet in­nebär politiskt, ekonomiskt och finansiellt får vi räkna med att dessa handlar fortsatt starkt. Vår bedömning är dock att dessa valutor är övervärderade på dagens nivåer och bör försvagas framöver givet att inte världsekonomin på­verkas extremt negativt av dagens utfall. 

24. Hur påverkas räntorna?

Svar: Även om räntorna har varit nedpressade till följd av oron för ett ”Lämna”-utfall så ser vi redan nu hur t ex ame­rikanska räntor faller kraftigt. På måndag när den svenska penningmarknaden öppnar igen kommer det även slå ige­nom på svenska räntor (ca 10 punkter nedåt). Vi får nog räkna med att marknadsräntorna är fortsatt pressade under sommaren innan vi får tydligare tecken på vad ett brittiskt utträde får för konsekvenser. Risken finns dock för att brittiska räntor kan komma att stiga framöver om efterfrågan från investerare (främst utländska) skulle minska dramatiskt.