Bakgrundsfakta - folkomröstningen
1. När röstar Storbritannien om EU-medlemskapet?
Svar: Torsdagen den 23 juni tar britterna ställning till frågan ”Ska Storbritannien kvarstå som EU-medlem eller lämna EU?”; se röstsedel nedan. Vallokalerna stänger klockan 23.00 svensk tid (22.00 brittisk tid). En tidig indikation om utfallet kan komma strax efter att vallokalerna har stängt.
2. Är valresultatet bindande?
Svar: Legalt nej men politiskt nja. Ett tydligt resultat – stor röstskillnad mellan ”Stanna” och ”Lämna” och/eller högt valdeltagande underlättar tolkningen av resultatet. Att inte följa ett tydligt resultat kan ses som politiskt självmord. Det finns dock inga krav på ett minsta valdeltagande för att resultatet ska ses som giltigt. I slutänden är det brittiska parlamentet som tar det formella beslutet.
3. Vad säger opinionsmätningarna just nu?
Svar: Financial Times gör en sammanställning (poll-of-polls) av olika opinionsmätningar. Den visar (19 maj) att ”Stanna” har 47 procent av rösterna, ”Lämna” 40 procent. Andelen osäkra är 10 procent. Vadslagningsfirmor ger ”Stanna” 80 procents sannolikhet. Tendensen är just nu att valvinden blåser till ”Stanna-utfallets” fördel.
Mest sannolika utfallet i folkomröstningen
4. Vilket är det mest sannolika utfallet?
Svar: SEB:s ekonomer har valt att ge de olika möjliga utfallen följande sannolikheter:
|
SEB: Olika utfall och deras sannolikhet |
Procent |
|
”Stanna” |
65 |
|
”Lämna” – liten röstmarginal |
25 |
|
”Lämna” – stor röstmarginal (5-10%-enheter) |
10 |
5. Hur röstar de osäkra?
Svar: Två faktorer talar för att ett stort antal osäkra britter i slutänden väljer ”Stanna”: a. frågan – se ovan – är formulerad på ett sätt att osäkra och tveksamma väljer dagens situation; b. våra analyser antyder att tidigare osäkra valt att gå till ”Stanna”-alternativet. BBC håller sin TV-sända valdebatt 21 juni; den sista veckan blir avgörande. En hel omvärld utövar påtryckningar på britterna att ”rösta rätt” – risken finns att det blir en negativ motreaktion istället.
6. Det blir ett ”Stanna”-utfall – vad händer?
Svar: Rent formellt träder det nya framförhandlade brittiska EU-avtalet i kraft 24 juni. Ju tydligare valresultat desto mer positiva ekonomiska, finansiella och politiska effekter. Om marginalerna är små blir det ”business-as-usual” – EU-kritiska brittiska röster lär inte tystna…
7. Det blir ett ”Mjukt ja” för att lämna – vad händer?
Svar: Om britterna, tvärtemot huvudscenariot, röstar med liten marginal för att lämna EU finns goda skäl att anta att både London och Bryssel är beredda att än en gång se över det brittiska EU-avtalet. Därmed öppnas dörren för en ny folkomröstning. Flera EU-länder, till exempel Frankrike, Nederländerna, Irland och Danmark, har haft möjligheten att kunna rösta flera gånger. Men det är bråttom med en ny omröstning: för att dels minska osäkerheten, dels undvika att den sammanfaller med de franska och tyska valen 2017.
8. Det blir ett ”Hårt ja” för att lämna – vad händer?
Svar: Om britterna väljer att med stor marginal (minst 5-10 procentenheter) rösta för att lämna EU uppstår en stor osäkerhet. Det är upp till London att avgöra när den så kallade exit-klausulen i EU-fördraget aktiveras. När detta görs startar klockan som säger att inom två år ska förhandlingarna vara avslutade och Storbritannien lämna EU. I praktiken väntas processen ta mycket längre tid än så. Förhandlingar mellan Storbritannien och EU bör rimligen hållas i pragmatisk anda vilket minskar katastrofriskerna.
Politiska konsekvenser av Brexit
9. Hur påverkas Storbritannien politiskt vid Brexit?
Svar: Mycket talar för en regeringskris som i förlängningen kan leda till både nyval och ledarskifte för regeringspartiet Tories. Om folkomröstningsresultatet därtill visar sig variera kraftigt mellan till exempel Skottland och England får frågan om skotsk folkomröstning ny näring.
10. Hur påverkas EU politiskt av Brexit?
Svar: EU-projektet drabbas av en mycket allvarlig prestigeförlust när ett nyckelland, om än trotsigt sådant, väljer att lämna EU. Allt detta sker samtidig med att EU brottas med en rad andra stora utmaningar; tillväxt, euron, flyktingkris, säkerhetspolitiskt läge. Flera vill hävda att Brexit leder till ökad integration och starkare EU. Detta är dock tveksamt när populismens vindar blåser starka i EU. Det blir snarare svårare att driva fram ökad integration, vilket försvagar också eurosamarbetet. Ett EU utan Storbritannien väntas ha mindre fokus på ekonomisk liberalisering och strukturreformer vilket långsiktigt är tillväxtnegativt.
Ekonomiska konsekvenser av Brexit
11. Hur påverkas Storbritannien ekonomiskt?
Svar: Ökad osäkerhet väntas enligt SEB:s prognos sänka den brittiska tillväxten med nästan 2 procentenheter de närmaste åren. Även långsiktigt finns skäl att räkna med lägre tillväxt, ett utfall som blir beroende av landets framtida roll i global handel (handelsavtal) och förutsättningar för London att förbli ett globalt finanscentrum. Den brittiska regeringens huvudscenario är ett årligt tillväxtbortfall på 0,3-0,5 procentenheter de kommande 15 åren.
12. Hur påverkas EU/världen ekonomiskt?
Svar: En förhöjd politisk osäkerhet i EU och risk för ökad protektionism riskerar att sänka EU:s långsiktiga ekonomiska tillväxt. Effekterna på den globala tillväxten blir relativt marginella och avgörs mer av Kinas/USA:s utveckling.
Finansiella konsekvenser av Brexit
13. Hur påverkas pundet/brittiska räntor av Brexit?
Svar: Det brittiska pundet och räntemarknaden har sedan slutet av 2015 påverkats negativt av Brexit-osäkerheten. Ett hårt ja för att lämna väntas försvaga pundet och leda till högre riskpremie (långränta). Den brittiska centralbanken lär stå beredd att förhindra destabiliserande valuta- och ränterörelser och intervenera vid behov.
14. Hur påverkas global valuta- och räntemarknad?
Svar: Politisk och i viss mån tillväxtosäkerhet i Europa lär ge en något starkare dollar och pressade börser och räntor i det korta perspektivet. I takt med att såväl London som Bryssel försöker minska osäkerheten och mildra effekterna av Brexit – även om många frågetecken lär bestå – väntas andra krafter dominera över den globala börs- och ränteutvecklingen framöver.
Konsekvenser för Sverige av Brexit
15. Hur påverkas Sverige politiskt av Brexit?
Svar: Sverige tvingas ta tydligare ställning till relationen till EU och unionens vilja att öka integrationstakten och röra sig mot ökad federalism. SEB/Demoskops mätning visar att 47 procent av svenskarna vill lämna EU om alternativet är att införa euron. Likväl säger 38 procent att man kan acceptera euron (således är man beredd att betala detta ”europris” för att får vara kvar i EU).
16. Hur påverkas Sveriges tillväxt av Brexit?
Svar: De kortsiktiga negativa direkta effekterna bedöms vara relativt modesta. Om den politiska osäkerheten i Europa medverkar till en utdragen press nedåt på EU:s tillväxt och börser blir effekterna på Sverige större.
17. Hur påverkas kronan av Brexit?
Svar: Global osäkerhet och pressad riskaptit väntas ge en kortsiktigt svagare krona (Riksbanken tvingas vara fortsatt mjuk). På sikt kan ökad osäkerhet kring euron ge kapitalinflöden till Sverige och därmed en starkare krona.
Konsekvenser för det finansiella systemet av Brexit
18. Påverkas globala finansiella systemets stabilitet?
Svar: Ett Brexit-utfall väntas inte utlösa någon oro för det globala finansiella systemets stabilitet. Brexit är inte heller något som kortsiktigt ändrar olika sektorer eller länders kreditutsikter. En viss försämring kan uppstå långsiktigt om den brittiska tillväxten blir långsiktigt lägre och med negativa spridningseffekter till andra länder.
19. Hur påverkas svenska banker av Brexit?
Svar: Effekterna på Storbritannien, EU och Sverige är i det korta perspektivet främst politiska och i viss utsträckning konjunkturella. Visserligen finns risk för förhöjd finansiell volatilitet men centralbankerna förväntas ha hög beredskap för att vid behov stabilisera till exempel det brittiska pundet. Någon risk för likviditetsåtstramning finns inte heller. Riskerna förenade med Brexit är således inte av finansiell eller kreditmässig karaktär. Därmed bedöms effekterna på svenska banker och SEB vara mycket små.
20. Hur påverkas börserna vid Brexit?
Börsreaktionen i London lär bli ganska stor, särskilt om marknaden inte förväntar sig en Brexit. Europeiska aktier lär drabbas i något mindre omfattning. En Brexit väntas leda till lägre tillväxt i Storbritannien och med negativ påverkan också på övriga Europa. Det begränsar börspotentialen. Förnyad politisk oro kring EU-samarbetet i kölvattnet av en Brexit kan skapa ytterligare börsoro. På sikt är dock global tillväxt (USA, Kina) den enskilt viktigaste faktorn för börsutvecklingen.
21. Hur påverkas SEB:s fonder av en Brexit?
SEB:s kunder äger brittiska aktier via Global- och Europafonderna. En överraskande Brexit leder sannolikt initialt till börsfall globalt då osäkerheten ökar; de direkta effekterna för globalfonderna blir på lite sikt dock sannolikt inte så stora. Europafonderna drabbas dels av sin högre andel direktexponering mot Storbritannien (ca 30 procent), dels av att europeiska aktier i sig drabbas. SEB har dock en generellt relativt positiv syn på europiska aktier i allmänhet.