Regeringen är efter långa diskussioner överens med oppositionen men räcker åtgärderna för att dämpa pris- och låneutvecklingen för bostäder? Läs vad SEB:s privatekonom Jens Magnusson skriver i sitt ränteråd för oktober.
Den 21 september presenterade regeringen budgeten för 2016. En fråga som länge legat högt på den politiska dagordningen är de snabbt stigande bostadspriserna och den lika snabba skuldökningen hos hushållen. Många frågade sig om det i regeringens budgetförslag skulle komma åtgärder som dämpar den utvecklingen.
Nu har vi facit och vissa åtgärder blir det. Det tydligaste är beskedet att den segdragna processen om ett amorteringskrav nu verkar vara över. Efter en överenskommelse med oppositionen, aviserar regeringen i budgetpropositionen att amorteringskravet ska införas. Den bästa gissningen just nu är att de nya reglerna kan börja gälla runt maj 2016. Utformningen lär bli mycket lik den som Finansinspektionen tidigare föreslagit, med 2 procent amortering vid belåningsgrader över 70 procent och 1 procent amortering på belåningsgrader mellan 50 och 70 procent. Regeringen skriver också att det dels ska finnas ett generellt undantag vid nybyggnationer (för att inte riskera ett lägre byggande) och dels individuella undantag vid särskilda förutsättningar som t.ex. sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, dödsfall i familjen eller liknande. Amorteringskravet ska gälla för nya lån och den som redan tagit sitt lån och tänker bo kvar i samma bostad berörs alltså inte.
Utöver amorteringskravet görs även en satsning på ca sex miljarder kronor för att stimulera ett ökat byggande. Både byggstimulansen och amorteringskravet är tänkta att ha en dämpande effekt på bostadsprisutvecklingen och frågan är om det lyckas. Uppfattningarna går förstås isär. Amorteringskravet kallas av somliga för ett viktigt och effektivt steg mot en sund amorteringskultur, medan andra kallar det ett slag i luften och hänvisar till att det bara gäller nya lån och av dessa amorteras redan idag 90 procent. Byggstimulanserna kallar kritikerna för en droppe i havet medan regeringen talar om den största byggsatsningen på 20 år.
Oavsett om man tycker de föreslagna åtgärderna är bra eller inte, är det få som tror att de kommer att normalisera den svenska bostadsmarknaden. Häromdagen anslöt sig IMF till den långa raden av både inhemska och internationella bedömare som menar att mer behöver göras. IMF menar bl.a. att ränteavdragen bör fasas ut och andra förslag som diskuteras rör allt från höjd fastighetsskatt till slopade hyresregleringar.
Hur det kommer att bli är inte lätt att spå. Alla åtgärder har för- och nackdelar. Eftersom många av nackdelarna är av politisk och opinionsmässig karaktär talar mycket för att förändringar kommer att dröja. Å andra sidan tycker de flesta att dagens prisökningstakt är oroande och det är svårt att bara låta utvecklingen fortgå. För dig som har bolån gäller det att hålla ögon och öron öppna. Var beredd på att fler förändringar kan komma. Både lagstiftning, ränteläge och bostadsmarknad kan ändras snabbt. Ett klokt sätt att trygga bostadsekonomin, oavsett om du kommer att omfattas av amorteringskravet eller inte, är att amortera på dina lån redan nu. Räkna på vad höjda räntor och minskade ränteavdrag skulle innebära för just dig och rusta din ekonomi för att klara en sådan utveckling. Då slipper du oroa dig för dyra överraskningar.