Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Vad händer om räntan blir mindre än noll?

Obefintlig svensk inflation och expansiva åtgärder från ECB talar för ytterligare sänkt reporänta från dagens nollnivå. Men hjälper det för att få fart på inflationen och hur påverkas bolånen? Om det skriver SEB:s privatekonom Jens Magnusson i sitt boränteråd för februari.

På många sätt har 2015 börjat ungefär som 2014 slutade. Marknadsräntorna är låga, förhoppningarna på svensk ekonomi är svagt positiva utan förhoppning om något jättelyft och inflationen fortsätter att lysa med sin frånvaro. Efter att december månads inflation (mätt med KPI) visat sig vara - 0,3 procent kan vi konstatera att snittet för de senaste två åren fortfarande är negativt, - 0,1 procent. I genomsnitt har priserna på två år alltså inte höjts, utan sänkts!

Sjunkande priser (deflation) kan förstås låta trevligt men vi vet att det kan vara mycket skadligt för ekonomin. Konsumtionen minskar när alla tror att varorna och tjänsterna kommer att bli billigare nästa månad och inköpen skjuts upp. Då minskar efterfrågan, färre saker behöver produceras, ekonomin bromsas upp och arbetslösheten riskerar att öka. Det är huvudförklaringen till att Riksbanken nu gör sitt bästa för att försöka få upp inflationen till målet på 2 procent. Läget har spetsats till ytterligare sedan den Europeiska centralbanken (ECB) lanserat ett nytt stimulanspaket och många väntar nu på Riksbankens nästa drag. Och trots att reporäntan redan ligger på noll finns det en del verktyg kvar att ta till. Det som vi på SEB tror ligger närmast till hands är ytterligare en sänkning av reporäntan till - 0,1 procent.

Men kommer ännu en räntesänkning att hjälpa? Sanningen är att ingen vet. Enligt skolboken ska sänkt ränta ge högre konsumtion, ökade investeringar, högre löner och stigande priser, dvs. inflation. Samtidigt vet vi att det i verkligheten är svårt att få igång inflationen när den väl bitit sig fast runt nollan. Härom veckan såg vi organisation Svenskt Näringsliv på debattplats i en morgontidning gå ut och kräva stor återhållsamhet i årets lönerörelse, just med hänsyn till att det inte finns någon inflation. Det är en begriplig ståndpunkt eftersom det blir dyrt för företagen med löneökningar om de inte kan kompensera för det med högre priser. Men omvänt kommer det att bli väldigt svårt att få upp inflationen (och även tillväxten) om vi inte ser högre löner framöver. Det blir lite som hönan och ägget: Vad ska komma först – inflationen eller löneökningarna?

En negativ reporänta kan också påverka boräntorna, om än inte dramatiskt. Kopplingen mellan å ena sidan reporäntan och å andra sidan bankernas upplåningskostnader och utlåningsräntor är relativt svag. Men den är inte obefintlig. Precis som att boräntorna gått ner i spåren av de tidigare räntesänkningarna från Riksbanken så kan ytterligare en sänkning leda till fortsatt nedåtpress på boräntorna. Och även om inte genomslaget blir stort så bidrar det ju till bilden att en återgång till mer normala räntenivåer känns avlägsen.

Sammantaget kommer både reporäntan och boräntorna att vara fortsatt låga länge än. För bolånetagaren lär de kortaste bindningstiderna (3 månader och ett år) vara allra billigast ett tag till även om utrymmet för ytterligare sänkningar från dagens extrema nivåer torde vara begränsat. När vändningen uppåt kommer vet ingen men av det som hänt den senaste månaden talar mycket lite för att den tidpunkten har ryckt närmare.