2019-05-14 10:53

”Blue skies ahead” eller mer turbulens för flyget?

Nyligen avslutade piloterna på SAS sin strejk efter att ha utverkat bättre arbetstider och årliga löneökningar på 3.5% i tre år framöver. Inte oväntat ser pilotfacket avtalet som en stor framgång. Globalt råder det idag brist på piloter eftersom flygresandet har ökat snabbt i världen i takt med att fler människor fått se sin levnadsstandard öka. Just nu ser det alltså rätt ljust ut för pilotyrket. Men framöver finns flera mörka moln både för piloterna och för flyget i stort, som är en omstridd bransch idag. Ökad miljömedvetenhet, automatisering och digitalisering är starka trender som snabbt håller på att förändra samhället. I den här spaningen tittar Johan Javeus närmare på hur dessa trender också kan förändra förutsättningarna för flyget i framtiden. 

Även om resandet i världen och i Norden har ökat under senare decennier så har det ökande resandet tyvärr inte resulterat i högre vinster för flygbolagen. Omfattande avregleringar och ökad globalisering har lett till hårdare konkurrens och till lägre priser på flygbiljetter. De senaste 10 åren har priserna i stort ökat med 14% i Sverige medan priserna på flygbiljetter har fallit med nästan 5%.

På senare år har också det politiska motståndet mot flyget vuxit sig allt starkare i takt med att flygets negativa klimatpåverkan hamnat i fokus. Men att jobba i motvind är knappast nytt för flygbranschen som vid det här laget borde vara van vid smärtsamma omställningar. Avregleringen av branschen öppnade upp för en konkurrens som många gamla flygbolag (inklusive SAS) var dåligt förberedda för och för aktieägarna har flygbolag ofta varit en investering man helst velat glömma. Hur ska man då se på framtiden? Faktum är att mycket talar för att flyget och inte minst piloterna kommer att få fortsätta jobba i motvind.

Förarlösa plan – ”dröm”, ”mardröm” eller snart verklighet?

En stor möjlighet för flygbranschen och samtidigt ett stort hot mot piloterna är att flygplanen framöver kommer att kunna flygas av datorer. Utvecklingen av tekniken inom självkörning går fort och inom några få år kommer vi antagligen se de första helt självkörande bilarna börja rulla på våra vägar. Tesla har nyligen sagt att deras bilar kommer ha en teknisk lösning på plats för att vara helt självkörande redan under nästa år. Sedan kommer det antagligen att ta längre tid innan nödvändiga regeländringar medger att tekniken används fullt ut men när det väl sker behöver man inte ha speciellt livlig fantasi för att inse vad det kommer att innebära för alla som idag jobbar som taxichaufförer.

Även om samma öde kommer att drabba piloter är flygets resa mot förarlösa plan nog längre och mer komplicerad. Ändå är det sannolikt tekniskt en lättare uppgift för en dator att flyga en jumbojet än att köra en bil eftersom trafik på allmänna vägar är en betydligt mer komplex och oförutsägbar miljö än luftfart. Teknologin för att plan både ska kunna flyga och landa helt själva under de flesta förhållanden finns redan i nya plan idag.

Som backupp till systemen ombord kan man även tänka sig tekniska lösningar som gör att mänskliga piloter på marken vid behov kan fjärrstyra plan i luften. Ändå menar de flesta experter att tekniken inte kommer vara mogen att helt ta över från mänskliga piloter än på rätt många år. Förutom att den måste vara helt säker måste det precis som för självkörande bilar också göras en hel del nationella och internationella regelförändringar innan flygplan utan piloter kan bli verklighet. Och kanske viktigast av allt är att de flesta passagerare nog inte är beredda att sätta sig i ett helt självkörande flygplan ännu. Så betyder det att dagens piloter lugnt kan luta sig tillbaka och inte behöver oroa sig för att bli ersatta av datorer?

Knappast. Både Boeing och Airbus har rätt ambitiösa program för att tillverka förarlösa plan. Även om tekniken har en bit kvar innan den är tillräckligt säker för civilflyg så flyger militära drönarflygplan sedan många år utan piloter ombord.

Amerikanska militären meddelade tidigare i år att de håller på att utveckla en artificiell intelligens med namnet ”Skyborg” (de är fullt medvetna om att det för tankarna till ”Skynet” från filmen Terminator) som ska kunna flyga drönare helt själv 2021 och pilotlösa stridsflygplan 2023. Förändringar inom civilflyget kommer ske mer successivt men redan nu nyttjas dagens autopiloter flitigt och undersökningar har visat att piloter ofta bara flyger själva under 3-6 minuter av en flygning.

Steg på vägen mot helt förarlösa plan skulle kunna vara att minska antalet piloter i cockpit från dagens två till en för passagerarflyg och man skulle även kunna låta rena fraktflygplan flyga vissa rutter i mer glesbefolkade områden utan pilot. Redan de förändringarna, som inte behöver ligga så många år bort, skulle ha potential att vända dagens pilotbrist till ett pilotöverskott.

I övergången från människa till maskin handlar mycket om teknik men lika mycket handlar om hur vi som kunder ställer oss till att flyga utan mänskliga piloter. Här kommer den parallella övergången till självkörande bilar bli viktig i att göra oss vana vid och lita på att en dator som förare är säkert.

Som vanligt kommer vi titta på hur andra gör. Några få kommer vara modiga och tidiga med att testa medan flertalet väntar tills de ser att det fungerar. Precis som för bilar så måste kravet vara att datorn minskar riskerna jämfört med en mänsklig pilot. Det finns absolut ett förbättringsutrymme och statistik visar att hela 75% av flygolyckorna beror på fel begångna av piloten .

Förutom att säkerheten ska bli om möjligt ännu bättre så finns även andra fördelar. Planen blir både billigare att tillverka och att flyga vilket även kommer resenärerna till del genom lägre biljettpriser. Pilotstrejker blir självfallet också historia.

AR kommer sätta affärsflyget under press

Det är inte bara piloter som riskerar att ersättas av datorer utan även flygbranschen i stort hotas av ökad digitalisering. Affärsresenärerna utgör en viktig och för flygbolagen lönsam kundgrupp. I Skandinavien utgör affärsresenärerna ungefär en tredjedel av passagerarna och en förmodligen betydligt större del av intäkterna. Frågan är hur utsikterna för denna viktiga och lönsamma del av flyget kommer att förändras framöver och vilka andra alternativ som kommer finnas?

Om man behöver träffa kunder eller kollegor på annan ort eller i ett annat land är flyg ofta den enda praktiskt möjliga utvägen. Alternativen till att inte resa är dåliga och dagens videokonferenser ger knappast något mervärde utöver vad en vanlig telefonkonferens kan erbjuda. Men utvecklingen av alltmer realistiska virtuella världar och miljöer där människor kan träffas, spela och umgås går snabbt.

Augmented reality (AR) utvecklas med stormsteg och för många i den yngre generationen är det numer lika naturligt att umgås på nätet som att träffas IRL. Idag drivs den tekniska utvecklingen av spelindustrin men det är inte svårt att se hur samma teknik också kan resultera i nya och mycket mer naturtrogna konferenstjänster som skulle kunna utgöra bra alternativ till fysiska affärsmöten.

En övergång från vanliga till virtuella affärsmöten skulle innebära stora kostnadsbesparingar för företagen så omvandlingstrycket bör bli högt när tekniken är mogen att på allvar göra sitt intåg i våra mötesrum. De första lösningarna för detta, såsom Microsofts Hololens/Spatial (bilden), har redan lanserats, även om det självfallet är en bit kvar innan tekniken mognat och blivit allmänt spridd. När den väl slår igenom kommer det minska behovet av affärsresor och då är det inte bara flyget som drabbas.

Även hotellföretag kommer känna av det minskade resandet på samma sätt som shoppinggallerior pressas allt hårdare av e-handeln. Den kanske största vinnaren på minskat affärsresande är dock miljön och det är också den tredje stora trenden som har potential att påverka flygbranschen framöver.

Miljö och flygskam växande hot mot flyget

Att hitta alternativ till flyget har blivit allt viktigare för såväl företag som privatpersoner och ingen har nog undgått att ”flygskam” blev ett nytt ord förra året. Satsningar på att bygga snabbare tåg kommer att kunna utmana flyget på kortare sträckor men det kommer ta lång tid innan det är på plats.

Globalt beräknas flyget stå för ungefär 12% av koldioxidutsläppen från transporter varje år men andra utsläpp inklusive vattenånga gör att klimateffekten beräknas bli dubbelt så stor som själva CO2-utsläppet . Att miljöhänsyn snabbt håller på att bli allt viktigare för investerare är tydligt och näringslivet är i full gång med att utveckla redovisningsprinciper för att kunna mäta olika företags klimatpåverkan.

Arbetet drivs både av företagen själva, i syfte att förbättra sina varumärken, och av investerarkollektivet för att kunna erbjuda sina kunder miljövänliga placeringar.

Miljöhänsyn kommer i ökad utsträckning missgynna företag med hög miljöpåverkan i allt från finansieringsvillkor till möjligheten att attrahera attraktiv personal. Därtill kommer också trenden att miljöpåverkande verksamheter beskattas allt hårdare att fortsätta pressa flyget framöver.

Både flyget som bransch och piloter som yrkesgrupp gör nog klokt i att förbereda sig på fler prövningar i framtiden. Den stora frågan som alltid är central när man pratar om disruption och omvälvande förändringar är hur snabbt det kommer att gå? Ett diplomatiskt svar är att det kanske inte kommer att gå riktigt så fort som teknikentusiaster som undertecknad tror men antagligen betydligt snabbare än många inom flygbranschen hoppas på.