2017 kan bli året då trenden mot allt lägre räntor bryts. Det är dags att ta ett helhetsgrepp om privatekonomin och rusta den för ett händelserikt år, skriver SEB:s privatekonom Jens Magnusson.
Att påstå att 2016 var ett politiskt och ekonomiskt händelserikt år känns som en underdrift. På den politiska arenan hände saker som för inte länge sedan framstod som otänkbara. Storbritannien, som med Frankrike och Tyskland utgjort kärnan i det europeiska samarbetet, fattade beslutet att lämna EU. USA valde i november en president som länge varit välkänd för dokusåpor, fastighetsaffärer och yviga uttalanden, men som aldrig innehaft ett politiskt ämbete.
Dessa händelser var lika oförutsedda som de ekonomiska konsekvenser de förde med sig. Efter en mycket kortvarig skrämselhicka repade marknaderna överraskande stort mod och börskurser steg mot nya rekordnivåer.
2016 var också året då räntorna på många håll sänktes till nya bottennivåer och penningpolitiken fortsatte i extremt expansiv riktning. För svensk del innebar årets ekonomiskpolitiska cocktail bl.a. hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet, fortsatt stigande bostadspriser och rekordhöga nivåer på både hushållens skulder och tillgångar.
Kan vi då förvänta oss ett lite lugnare och mer händelsefattigt 2017? Nej, knappast. Brexit-omröstningen har visserligen hållits men den formella utträdesansökan lämnas in 2017 och det är först då förhandlingarna om villkoren kan börja. Det amerikanska presidentvalet är också över men det är först den 20 januari som Donald Trump faktiskt tillträder som president och det är efter det vi får se vilken politik han faktiskt tänker föra.
Till det ska läggas en rad europeiska val (t.ex. i Frankrike, Holland och Tyskland), bankproblem i både Italien och Tyskland samt centralbanker som ska försöka hitta vägen tillbaks till en normaliserad penning-politik. Sammantaget gör vi bäst i att spänna fast säkerhetsbältena inför det ekonomiska året 2017.
Att påstå att 2016 var ett politiskt och ekonomiskt händelserikt år känns som en underdrift. På den politiska arenan hände saker som för inte länge sedan framstod som otänkbara. Storbritannien, som med Frankrike och Tyskland utgjort kärnan i det europeiska samarbetet, fattade beslutet att lämna EU. USA valde i november en president som länge varit välkänd för dokusåpor, fastighetsaffärer och yviga uttalanden, men som aldrig innehaft ett politiskt ämbete.
Dessa händelser var lika oförutsedda som de ekonomiska konsekvenser de förde med sig. Efter en mycket kortvarig skrämselhicka repade marknaderna överraskande stort mod och börskurser steg mot nya rekordnivåer.
2016 var också året då räntorna på många håll sänktes till nya bottennivåer och penningpolitiken fortsatte i extremt expansiv riktning. För svensk del innebar årets ekonomiskpolitiska cocktail bl.a. hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet, fortsatt stigande bostadspriser och rekordhöga nivåer på både hushållens skulder och tillgångar.
Kan vi då förvänta oss ett lite lugnare och mer händelsefattigt 2017? Nej, knappast. Brexit-omröstningen har visserligen hållits men den formella utträdesansökan lämnas in 2017 och det är först då förhandlingarna om villkoren kan börja. Det amerikanska presidentvalet är också över men det är först den 20 januari som Donald Trump faktiskt tillträder som president och det är efter det vi får se vilken politik han faktiskt tänker föra.
Till det ska läggas en rad europeiska val (t.ex. i Frankrike, Holland och Tyskland), bankproblem i både Italien och Tyskland samt centralbanker som ska försöka hitta vägen tillbaks till en normaliserad penning-politik. Sammantaget gör vi bäst i att spänna fast säkerhetsbältena inför det ekonomiska året 2017.
Men hur ser då säkerhetsbältet ut för oss som privat-personer och bolåntagare? Ja, vi bör t.ex. vara beredda på att den långa resan mot allt lägre räntor och boendekostnader kan vara slut. 2017 lär dessa kostnader stabiliseras eller kanske vända uppåt.
Riksbanken har visserligen planerat sin första höjning till början av 2018 men den kan mycket väl komma tidigare. Och innan den kommer lär de bundna bolåneräntorna redan ha stigit, en process vi faktiskt redan sett de första tecknen på. Att binda räntan för åtminstone en del av sina bolån kan därmed vara ett bra sätt att säkerställa en fortsatt låg boendekostnad och den som vill göra det bör inte vänta för länge.
Men räntan är inte allt. Under 2016 steg de svenska bolåneskulderna till nya rekordnivåer vilket skapat risker. Risken att enskilda hushåll tagit för stora lån, risken att bostadspriserna överhettas och risken att konsumtionen och ekonomin i stort drabbas när räntorna stiger. Dessa risker leder i sin tur till oro hos bl.a. politiker och myndigheter och till åtgärder (likt amorteringskravet 2016) som kan göra det dyrare att bo och ha bostadslån.
Därför bör man skapa krockkuddar i sin ekonomi, särskilt om man väljer att ha bostadslånen till rörlig ränta. Ett bra sätt att förbättra sin privat-ekonomiska trygghet och frihet är ett regelbundet sparande till rätt risknivå. Dels buffertsparandet utan risk, dels det långsiktiga sparandet med högre (men väl spridda) risker och bättre avkastnings-möjligheter.
Den som dessutom håller nyårslöftet att amortera på sina bolån kan med lugn och nyfikenhet se fram emot ett händelserikt 2017.