2015-09-18 08:57

Åtta frågor och svar om amerikanskt räntebesked

Det hade varit intensiva spekulationer inför gårdagens räntebesked från amerikanska centralbanken Federal Reserve. De finansiella marknaderna hade prisat in en relativt låg sannolikhet för en räntehöjning. Centralbanken lämnade också räntan oförändrad och den omedelbara börsreaktionen blev därmed måttlig. Men vad händer nu? SEB:s chefekonom Robert Bergqvist har ställt samman åtta frågor och svar.

1. USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) har fattat sitt räntebeslut – vad blev resultatet?

Fed valde att låta räntan ligga kvar i intervallet 0-0,25 procent. Där har räntan legat sedan december 2008. Samtidigt hålls den stora penningpolitiska värdepappersportföljen oförändrad på 4 500 miljarder dollar. Fed gav inga tydliga signalerar om när räntan ska höjas. Istället sänkte man nivån på räntan vid utgången av prognosperioden med 0,25 procentenheter till 3,50 procent. Det gör räntebeskedet sammantaget överraskande ”mjukt”. Bara en av tio Fedledamöter röstade för septemberhöjning; en ledamot ville till och med ha negativ styrränta.

2. Var räntebeslutet väntat?

Vi räknade med att Fed redan nu skulle ta sitt första räntesteg på sju år. Skälen var att arbetsmarknaden – med en arbetslöshet på 5,1 procent – förbättrats tillräckligt och att Fed kunde känna tilltro till att inflationen rör sig mot målet. Men Fed vill ändå se mer ”förbättringsbevis”. Att USA är på rätt väg bekräftades av att Fed reviderade upp prognosen för BNP-tillväxten samtidigt som USA:s arbetsmarknad nu spås ha bättre utsikter.

3. Finns det andra faktorer som påverkat Feds beslut?

Svar: Fedordförande Yellen bekräftar den tydliga förbättringen vad gäller tillväxt och arbetsmarknad. Samtidigt riktade hon fokus på ökade risker från tillväxtekonomier – inte bara Kina – och att dollarn kan komma att stärkas för mycket. Att oljepriset är under fortsatt nedåtpress gör att Fed tror att det kan ta lite längre tid att få inflationen att återvända till inflationsmålet.

4. När kommer första Fedhöjningen?

Svar: En överväldigande majoritet av Fedledamöterna tror fortfarande att styrräntan ska ligga högre innan utgången av 2015. Nu riktas fokus mot decembermötet. Det är inte troligt att Fed skulle agera redan vid nästa möte i oktober, eftersom huvudbudskapet från Fed var så mjukt.

5. Är fortsatt nollränta bra för världen?

Svar: En amerikansk räntehöjning hade sannolikt bidragit till ökad framtidstro. Nu ökar osäkerheten kring hur världsekonomin egentligen mår. Att världen fortfarande står i starkt beroendeförhållande till centralbankernas nollräntor och sedelpressar är oroande. Vår bedömning är att risken att begå policymisstag och höja för tidigt är begränsad. Ett första räntesteg skulle innebära att vi fortfarande ligger klart under den uppskattade neutrala nivån på ca 2,25 procent som varken stimulerar eller bromsar USA:s tillväxt.

6. Men tillväxtekonomierna – är det lättade nu?

Svar: Tillväxtekonomier har de senaste åren uppvisat en mycket snabb uppbyggnad av dollarlån. Lånestocken har ökat med 1 500 miljarder till 3 000 miljarder dollar. Dessa länder är förstås sårbara för stigande USA-räntor och starkare dollar. Men flera länder har betydligt större utmaningar än att USA marginellt höjer räntan, problem kopplade till landets egna strukturella svagheter och det politiska läget.

7. Hur påverkas Sverige av räntebeskedet?

Svar: Egentligen ganska lite. En utebliven räntehöjning fortsätter dock att sända signalen att världens största ekonomi har svagheter som gör att det inte går att höja räntan. En ökad generell osäkerhet i omvärlden inverkar negativt på global tillväxt och därmed efterfrågan på svenska exportvaror.

8. Hur påverkas Riksbanken?

Svar: Pressen på Riksbanken att fortsätta bedriva en extrem penningpolitik kvarstår. Sannolikt hade Riksbanken hoppats på att en USA-höjning skulle lätta på trycket genom en starkare dollar och svagare krona. Nu blev det inte så. I praktiken är dock ECB:s penningpolitik viktigare för Riksbanken. Och från Frankfurt är signalerna att penningpolitiken kan behöva göras mer expansiv. Därför kan Riksbanken inte luta sig tillbaka. Dörren för en ny mindre sänkning står öppen för att behålla kronan rejält svag och höja inflations- och löneförväntningarna.