2015-12-17 15:22

Amorteringskravet ett steg närmare

På torsdagen gav lagrådet klartecken till regeringens förslag om amorteringskrav, vilket innebär att förslaget har tagit ett steg närmare genomförande. Men för de flesta får det ingen större effekt. Kravet gäller bara nya lån och 90 procent av alla lån amorteras redan. Men, för exempelvis ungdomar kan kravet få stor betydelse, konstaterar SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

– Lagrådets besked idag tar oss definitivt ett steg närmare införandet av ett tvingande amorteringskrav. Visserligen är inte Lagrådets uppfattning helt avgörande men det hade varit mycket besvärande för regeringen om förslaget fått tummen ned. Då hade det förmodligen krävts omarbetningar och en redan väldigt lång process hade blivit ännu längre.

Kan vi i och med dagens beslut veta att det blir ett amorteringskrav och när det kommer att införas?

– Alldeles säkra kan vi inte vara men visst talar det mesta för att det nu kommer att bli av. Nästa steg är att regeringen ska skriva en proposition, alltså ett konkret lagförslag, som ska behandlas av riksdagen under våren. Siktet nu är inställt på att de nya reglerna ska träda i kraft första maj och det finns en ganska bra chans att den tidsplanen håller.

Hur stora effekter kommer de nya kraven att få?

– De flesta kommer inte att påverkas alls. Kravet ska bara gälla nya lån vilket gör att de som redan köpt sin bostad och inte tänker flytta, inte berörs alls. Sedan kan man konstatera att amorteringskulturen redan är bra och att över 90 procent av alla lån redan amorteras. Det talar också för att de nya reglerna inte kommer att förändra så mycket.

– Men det är ändå en viktig signaleffekt att lån ska betalas tillbaks och att myndigheterna inte vill se en återgång till den sämre amorteringskultur vi hade för några år sedan. Och för enskilda hushåll, särskilt ungdomar, nyanlända svenskar eller andra som ska ta sig in på bostadsmarknaden, kan kravet få stor betydelse. De har normalt sett den högsta belåningsgraden vilket med de nya reglerna också kommer innebära de största amorteringskraven.

Så det är ungdomar och förstagångsköpare som är förlorarna på förslaget?

– Ja det kan man säga, i alla fall som en direkt effekt av förslaget. Å andra sidan är det också dessa grupper som förlorar mest på dagens utveckling med bostadspriser som stiger 15-20 procent om året och därmed snabbt höjer ribban för att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Om förslaget uppnår sitt syfte, det vill säga att bromsa prisuppgången och den ökade skuldsättningen, är det förstagångsköparna som är vinnarna på en sådan utveckling. Tiden får utvisa vem som blir vinnare och förlorare. I nuläget är det nog bara att ställa in sig på att det kommer och ta med det i beräkningen när man ska fatta beslut om sin ekonomi och sin framtid.