Längre och utförligare svar på frågorna
Varför stiger räntorna?
I första hand handlar det om att krisen i Hormuzsundet har fått energipriserna att skjuta i höjden, vilket driver upp inflationen runt om i världen. Det har också lett till att många centralbanker har höjt styrräntorna, samtidigt som marknadens förväntningar pekar mot fler höjningar framöver. Konjunkturen uppvisar också överraskande motståndskraft trots alla kriser och chocker. Det får räntor med korta löptider att stiga, men spiller också över på längre löptider.
Utvecklingen ska också ses i ljuset av att statsupplåningen ökar i många länder. I exempelvis Frankrike har investerare blivit alltmer oroade över stora budgetunderskott och en mycket hög statsskuld – mot bakgrund av ökade politiska risker inför presidentvalet 2027. Det har fått räntorna på franska statsobligationer att stiga kraftigt jämfört med exempelvis tyska statsobligationer. Dessutom görs stora globala investeringar i näringslivet, särskilt inom AI, vilket ökar konkurrensen om investerarnas kapital, och därmed också priset på lånen – alltså räntan. Samtidigt minskar centralbankerna sina innehav av obligationer, vilket innebär att en större del av upplåningen i företag och stat behöver sväljas av resten av marknaden.
Sammantaget har detta lett till att långa statsobligationsräntor stigit till flerårshögsta i många länder. I USA steg exempelvis räntan på en amerikansk 10-årig statsobligation till 5,33 procent – den högsta nivån sedan 2002.
Vad betyder det för mig med bolån?
Ränteuppgången syns även i Sverige, även om uppgångarna har varit mindre än i exempelvis Tyskland. Hittills i år har Riksbanken låtit styrräntan ligga stilla på 1,75 procent, men vid räntemötet i september indikerade direktionen att styrräntan sannolikt höjs redan i november. Dessutom väntas ytterligare två höjningar inom det kommande året, givet att utsikterna står sig.
Det innebär att svenska hushåll med bolån, där omkring 80 procent har rörlig ränta, med stor sannolikhet kommer att få högre räntekostnader inom kort. Även bundna bolåneräntor påverkas av stigande marknadsräntor i Sverige och omvärlden, eftersom dessa påverkar bankernas finansiering. Vi ser redan att räntorna på bolån med längre bindningstider har stigit en del.
Påverkar det även företagen?
Ja, ränteuppgången påverkar också de räntor som företagen betalar på sina lån, på liknande sätt som för bolåneräntor. Marknadsräntorna för företag med sämre kreditbetyg har stigit mer än för företag med goda kreditbetyg, men det är inte fråga om några krisartade förändringar.
Störst press ser vi i fastighetssektorn, där marknadens räntepåslag för företag med sämre kreditbetyg har stigit relativt mycket. Uppgångarna är dock fortfarande långt mindre än de vi såg när räntorna steg kraftigt under 2022–2023.
Kommer räntorna att fortsätta stiga?
Det är svårt att sia om utvecklingen den allra närmaste tiden, eftersom mycket hänger på situationen i Hormuzsundet och relationen mellan USA och Iran. Vi räknar med att många centralbanker fortsätter att höja räntan, men inte i samma utsträckning som dagens marknadsprissättning indikerar.
Det skulle i så fall kunna innebära att långräntorna så småningom börjar stabiliseras och i vissa fall sjunka. Läget är dock mycket osäkert, och det kan mycket väl dröja till nästa år innan situationen förbättras. Korta räntor – som rörliga bolåneräntor – kommer däremot med största sannolikhet att stiga när Riksbanken höjer styrräntan. Vi tror att Riksbanken höjer i november, följt av ytterligare två höjningar under vintern och våren nästa år.
Hur påverkar det här de svenska tillväxtutsikterna?
Mycket pekar just nu på ett ordentligt uppsving i svensk ekonomi, med god investeringstakt, stigande produktion i näringslivet och en alltmer positiv trend i hushållens konsumtion. Ekonomin väntas växa med nära 3 procent i år, vilket är klart starkare än under de senaste åren.
Sverige är dock ett räntekänsligt land, med hög skuldsättning bland hushållen och i vissa delar av näringslivet. De korta bindningstiderna gör att högre räntor snabbt får genomslag i ekonomin. Kombinationen av höga energipriser, högre räntor och potentiellt avtagande finanspolitiskt stöd riskerar därför att återigen få hushållen att hålla hårdare i plånboken, men än så länge ser förutsättningarna relativt goda ut även för nästa år.
Vad händer med börsen när räntorna stiger?
Historiskt sett har kraftigt stigande räntor varit negativt för börsen, dels eftersom det ökar finansieringskostnaderna för företag, dels för att det gör räntebärande tillgångar mer attraktiva att investera i relativt att placera sina pengar på börsen, och dels för att det sänker nuvärdet av framtida vinster, och därmed företagens värderingar. I år har vi dock inte sett några stora börsfall utan snarare relativt stora uppgångar. Till stor del handlar det om att företagen visat stor motståndskraft, trots en orolig omvärld, och fortsätter att rapportera mycket god vinsttillväxt – inte minst inom AI-sektorn.