Ursprungligen var semlan ett praktiskt sätt att göra slut på smör, mjöl och grädde inför den kristna fastan. Ordet “semla” kommer från latinets simila, som betyder fint vetemjöl, och speglar bakverkets tidiga historia som slät vetebulle.
Under 1800-talet utvecklades semlan till den klassiska variant vi känner idag – ett saftigt vetebröd fyllt med mandelmassa toppat med vispad grädde. Samtidigt har själva traditionen förändrats. Från att ha varit knuten till en specifik dag säljs semlor numera under en hel säsong, ofta med start redan i januari.
Inför årets fettisdag hamnar den genomsnittliga semlan i Stockholms bäst-i-test på 60,90 kronor, en uppgång med 3,5 procent från förra årets 58,80 kronor. Det kan jämföras med den senaste inflationssiffran, KPIF, som var 2,1 procent.
– Vi har nu följt priset för Stockholmssemlan sedan 2019 och den har följt SCB:s prismätning av bakverk på konditori (+35%) ganska exakt. Vad som börjar bli intressant är att vi under det senaste året har sett priserna på vissa semmelingredienser antingen minska eller vika ner från tidigare toppar, säger SEB:s semmelexpert, makroekonomen Marcus Widén.
Han utvecklar resonemanget:
– När jag utgår ifrån ett recept och tittar på kostnaden för att baka en semla så borde priset kanske vara lägre. Priset på ägg var oförändrat i årstakt i december, medan socker var 15 procent lägre och mjöl ned 8 procent. Priset på grädde var visserligen högre, men inte så mycket att det skulle bli dyrare på totalen.
Samtidigt betonar Marcus Widén att sådant som hyror, personal och energi också måste vägas in om man ska titta på kostnaden för ett konditori, och även de påverkar kostnaden för konsumenter.
Dyrt eller inte, så räknar man med att sex av tio svenskar bejakar traditionen och köper semlor inför fettisdagen. Totalt äts uppskattningsvis 40–50 miljoner semlor varje år i Sverige – och en betydande del av försäljningen sker just idag på fettisdagen.
En historia där en semla har en framträdande roll är berättelsen om kung Adolf Fredrik som avled 1771 efter en mycket omfattande måltid. Hetvägg – semla i varm mjölk – ingick i menyn, men måltiden bestod också av flera rätter med fisk och kött, efterrätter och stora mängder av vin. Även om bakverket inte ensamt orsakade dödsfallet, har händelsen blivit en klassisk anekdot som förstärkt semlans plats i svensk kulturhistoria.