Livsmedelspriserna har varit en av de tyngsta faktorerna bakom det svaga konsumentförtroendet de senaste åren. Mot slutet av 2025 föll dock priserna på spannmål, mejeriråvaror och potatis tillbaka till nivåer som inte setts på fyra–fem år. Det talar för att prisökningstrycket i butik fortsätter att dämpas.
Att det finns ett samband mellan råvarupriser och butikshyllor är tydligt. Men en lång kedja av transporter, produktion och butikskostnader gör att förändringar i råvarupriser bara slår igenom delvis.
– Historiskt ser vi att prisuppgångar på råvaror får större och snabbare genomslag i butik, medan återgången för konsumentledet när råvarupriser faller ofta blir långsam och betydligt mindre, säger Marcus Widén, ekonom i SEB.
Exempelvis har spannmålspriserna enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO) återvänt till nivåerna före den senaste prisvågen, men priserna på bröd i svenska butiker har mest rört sig sidledes. Liknande mönster syns i mejerisektorn. Terminspriserna antyder fortsatt nedåtpress på avräkningspriserna – alltså det lantbrukare får betalt – men fallet har ännu bara synts i begränsad utsträckning i konsumentpriserna.
– Vi räknar med att priset på flera mejeriprodukter kan falla lite till, men det är osannolikt att nivån återgår till 2023 års botten. Kostnader för hyra, personal och maskiner ligger fortfarande högt, säger Marcus Widén.
Potatisen följer samma trend. Priserna har fallit efter goda skördar, men effekten på mer processade produkter som chips och pommes kommer senare.
Inte alla råvaror pekar nedåt. Kaffe och vegetabiliska oljor ligger kvar på höga nivåer globalt, och köttpriserna i Sverige stiger fortsatt på grund av inhemsk brist och eftersläpningar från torkan 2018.
Trots det övergripande prisfallet är det i Sverige framför allt den sänkta matmomsen som väntas påverka konsumentpriserna under 2026. Regeringen har tillsatt en matpriskommission som ska följa upp hur sänkningen slår igenom.
Läs rapporter från SEB:s ekonomer och analytiker (research.sebgroup.com)