Men även om prognosmarknader verkar fungera rätt bra så saknas inte risker med anklagelser om både insiderhandel och marknadsmanipulation. I den här tanken tittar jag närmare på prognosmarknader och vad de kan leda till för konsten att förutsäga framtiden.
Ingen som använder prognoser eller jobbar med att göra prognoser lär ha missat fenomenet prediction markets eller prognosmarknader på svenska. Kalshi som är en reglerad amerikansk marknad och Polymarket som är kryptobaserad och oreglerad marknad är de två största.
Förenklat fungerar de så att investerare väljer att satsa pengar på sannolikheten att olika saker ska hända eller inte hända. Det kan handla om allt från vilket fotbollslag som ska vinna helgens derby till vem som ska bli Sveriges nästa statsminister eller hur länge Hormuzsundet ska förbli stängt. Men också mycket mer spekulativa saker som om amerikanska myndigheter kommer att bekräfta att det finns utomjordiskt liv innan årsskiftet.
Kort sagt nästan allt går att spela på om det bara finns ett intresse hos spelarna eller ”investerarna” som prognosmarknadsföretagen vill att de ska kallas. Hur sannolikt marknaden anser att något är styrs av hur spelarna väljer att satsa sina pengar och sannolikheten ändras kontinuerligt när det kommer ny information som får deltagarna att ändra sina bedömningar.
Den grundläggande tanken är att när sannolikheten för ett visst utfall, alltså prognosen, bestäms av hur investerare satsar sina egna pengar så tar det effektivt bort all ovidkommande bias och prognosen hamnar så nära en objektiv sanning som man kan komma givet den information som finns tillgänglig.
Hur bra är prognosmarknader?
De studier som har gjorts verkar peka mot att prognosmarknader generellt sett är rätt träffsäkra. Enligt en NBER-studie från 2026 har till exempel Kalshis prognoser för Feds styrränta och den amerikanska KPI-inflationen levererat statistiskt signifikanta prognosförbättringar jämfört med både terminsmarknaden och professionella prognosmakares estimat. Prognosmarknader ger dessutom kontinuerligt uppdaterade prognoser som ändras när något händer i stället för de mer sällan uppdaterade punktskattningar som kommer av analytikerkonsensus.
Att prognosmarknader skulle vara bättre än traditionella finansmarknader är däremot svårare att förstå. Även där satsar ju investerare sina egna pengar och ny information tas in direkt. Till att börja med så kan man konstatera att skillnaderna i träffsäkerhet är väldigt små mellan prognosmarknader och finansmarknader men prognosmarknader har ändå ett par fördelar jämfört med traditionella finansiella instrument.
En är att många finansiella instrument inte är utformade för att direkt mäta sannolikheten för en specifik händelse. I stället använder man komplexa beräkningar för att utifrån ett visst instruments prissättning indirekt räkna fram en sannolikhet för ett visst utfall. Prognosmarknader tar bort alla sådana möjliga felkällor och går direkt till pudelns kärna.
En annan anledning till att traditionella finansiella instrument ibland kan ge en skev bild är att de används för många olika syften. Medan en investerare använder en räntetermin för att spekulera i vad Fed ska göra på nästa möte kanske en annan använder samma kontrakt för att hedga sin investeringsportfölj utan att för den skull ha någon åsikt om vad Fed ska göra. Därtill har prediction markets också den stora fördelen att de kan användas för att göra prognoser för händelser där det inte finns några finansiella instrument att tillgå som vissa makrosiffror eller politiska händelser.
Insiderhandel – problem eller funktion?
Det finns också en mer cynisk förklaring till varför prognosmarknader är så träffsäkra nämligen att det satsas en hel del pengar av personer som har tillgång till olika typer av insiderinformation. På oreglerade marknader som Polymarket går det dessutom att öppna ett konto helt anonymt och betala för insatserna med kryptovaluta. Sådana marknader är också notoriskt svåra för myndigheterna att övervaka.
Tidigare i år gjorde till exempel en investerare ett antal vältajmade bet på tidpunkten för Israels attack på Iran som visade sig vara rätt och gav stora pengar. Personerna bakom kunde senare spåras till den israeliska militären. En annan misstänkt vältajmad investering gjordes i samband med USA:s ingripande mot Venezuelas president Maduro tidigare i år och även där har amerikanska militärer åtalats för insiderhandel.
Att användandet av insiderinformation skulle vara ett problem är dock inte självklart för alla anhängare av prognosmarknader. För dem som hävdar att det alltigenom övergripande målet är att leverera så träffsäkra prognoser som möjligt så är det faktiskt en tillgång att insiderhandel förekommer eftersom den påverkar prognoserna i rätt riktning. Men även om man skulle bortse från de legala och moraliska aspekterna av att se mellan fingrarna med att insiderinformation används så kan det ändå vara förödande för prognosmarknader på sikt.
Ingen gillar riggade marknader
På traditionella finansmarknader är insiderhandel strikt förbjuden och myndigheter och övervakningsfunktioner lägger stora resurser på att avslöja sådan aktivitet. Huvudskälet till att insiderhandel anses vara så förödande är att investerare inte kommer vilja delta i en marknad som uppfattas som riggad. Och utan investerare kan kapitalmarknaden inte utföra sin viktigaste uppgift; att slussa pengar från investerare till företag så att de kan växa, skapa arbetstillfällen och tillväxt i ekonomin.
Om investerare upplever att prognosmarknader är riggade genom att vissa deltagare har insiderinformation så kommer intresset för att vara med att minska och då riskerar dessa marknader att dö sotdöden. Även om insiderhandel ibland beskrivits som något positivt för prognosmarknader så har även oreglerade marknader som Polymarket officiellt tagit avstånd från det och hävdar att de arbetar aktivt för att minska problemet
En annan risk med prognosmarknader är marknadsmanipulation. I många kontrakt kan volymerna som satsas vara relativt små. Det gör att enskilda investerare genom att satsa mycket pengar på ett visst utfall kan påverka sannolikheten rätt mycket. Man kan tycka att risken för sådan manipulation skulle vara liten eftersom det troligtvis kommer att leda till att investeraren förlorar pengar. Men i vissa fall kan det finnas andra motiv som väger tyngre. Framför allt i samband med politiska val kan det utnyttjas.
Genom att artificiellt trycka upp sannolikheten för en viss kandidat går det att skapa bilden av att hens chanser att vinna är betydligt större än vad de faktiskt är. Det kan i sin tur förbättra möjligheterna att samla in pengar till valkampanjen, ge mer medieutrymme eller säkra stöd från olika inflytelserika personer. I slutänden kan det även påverka hur människor faktiskt väljer att rösta.
Prognosmakarnas framtid
De senaste åren har jag märkt att vi som använder och gör prognoser allt oftare citerar prognosmarknader. Känslan är också att de i allt fler sammanhang håller på att tränga undan mer traditionella prognoser. Speciellt opinionsmätningar inför politiska val och prognoser av händelser som tidigare var förbehållna för experter att sätta sannolikheter på har fått stor konkurrens från prognosmarknader. I många fall skulle jag hävda att prognosmarknader idag utgör huvudscenariot för den allmänna uppfattningen om vad som ska hända.
En närliggande fråga är också om vi som idag jobbar med prognoser kommer att börja använda prognosmarknader i stället för att försöka göra egna prognoser som trots mycket arbete kanske ändå inte är bättre?
Idag utgörs konsensusbilden inför en viktig makrosiffra eller ett företags delårsrapport av snittprognosen hos analytikerna men kanske är prognosmarknader på väg att ta över den uppgiften? Det finns i alla fall en del saker som talar för en sådan utveckling. I prognosmarknader behöver man inte ha en formell yrkesroll som analytiker på en bank eller liknande för att komma till tals och få vara med och bidra med sitt estimat till konsensusbilden. Inför en bolagsrapport är det ju inte bara professionella aktieanalytiker som har en välgrundad åsikt. Med hjälp av prognosmarknader kan förvaltare och andra initierade investerare som följer bolaget noga också bidra med sina insikter.
Vilka prognosmetoder man väljer att använda spelar inte heller någon roll och min gissning är att många redan nu använder AI för att göra prognoser för olika saker och sedan använder dessa för att försöka tjäna pengar på prognosmarknader. AI-tekniken blir allt bättre och kommer att användas ännu mer i prognosmarknader.
Det kommer att bli intressant att se hur prognosmarknader kommer att utvecklas framöver. Även om de generellt verkar vara rätt bra på att leverera träffsäkra prognoser så kan de naturligtvis lika lite som någon annan förutsäga framtiden och massor av prognoser blir självklart fel. I skrivande stund är till exempel sannolikheten för att Sverige ska vinna fotbolls-VM bara 0,4%. Det måste väl ändå vara en uppenbar felprissättning …