Den globala ekonomin är på väg in i en återhämtningsfas, vilket normalt gynnar mindre och exportberoende länder som Sverige. Samtidigt är årets kronförstärkning svår att förklara med traditionella modeller. Enligt SEB:s strateger har de hemvändande sparpengarna och ökade inflöden till svenska aktier spelat en större roll än vanligt.
– Vi ser tydliga tecken på att svenska investerare har tagit hem kapital från USA och globala fonder efter den politiska turbulensen i höstas. Det har gynnat kronan på ett sätt som modellerna inte fullt ut fångar, säger Namik Immelbäck, chefstrateg i Strategy & Economic Research, SEB.
Trendföljande investerare har dessutom förstärkt utvecklingen. Dessa strategier bidrar till att valutan rör sig mer än vad makrodata normalt motiverar. Samtidigt har sambandet mellan kronan och svenska börsen blivit tydligare, medan kopplingen till ränteskillnader mot euroområdet försvagats.
Men styrkan rymmer också en baksida. En valuta som snabbt blir starkare pressar importpriserna nedåt och ökar risken för att inflationen underskrider målet. Marknaden prissätter nu omkring femtio procents sannolikhet för ytterligare en räntesänkning från Riksbanken före årsskiftet. En sådan utveckling skulle dämpa kronans lyft.
SEB-strategernas bedömning är ändå att svenska räntor kan börja stiga i förhållande till euroområdet längre fram, vilket skulle ge nytt stöd. Bankens prognos pekar mot att eurokursen kan falla till omkring 10,30 under 2026, förutsatt att Riksbanken undviker en linje som prioriterar räntesänkningar.
På kort sikt ser dock den norska kronan starkare ut. Högre oljepris, höga norska inflationstal och stora ränteskillnader talar för Norge i början av året. Men om energipriserna faller och inflationen dämpas väntas rollerna skifta senare i vår.