Idag är experterna ganska oense om hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden. Det ena lägret menar att AI kommer att konkurrera ut människor och ta över många yrken så att stora grupper blir arbetslösa. Det andra att AI framför allt kommer att göra oss mer produktiva. De yrken som försvinner kommer precis som vid tidigare teknikskiften att ersättas av ännu fler jobb inom helt nya, ännu okända yrken.
Det nästan alla ändå är överens om är att utvecklingen av AI går otroligt fort. Det är nu nästan precis fyra år sedan ChatGPT lanserades publikt och förbättringarna har varit dramatiska under den relativt korta tiden. Men trots den snabba utvecklingen finns fortfarande inga klara bevis för att AI håller på att göra stora grupper arbetslösa.
Visst dyker det allt oftare upp nyheter om företag som ska ersätta anställda med AI. Men i makrosiffror som sysselsättning och arbetslöshet, syns ännu inga tydliga effekter.
En möjlig AI-effekt som kunnat observeras i flera länder är ändå att unga verkar få allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. I USA beskrivs situationen som ”low hire, low fire”: inte många nyanställs, men inte heller många sägs upp.
Även i Sverige visar en färsk studie från Tillväxtanalys att arbetskraftens rörlighet är låg och att det – även om det ännu inte syns någon bred strukturomvandling i ekonomin – finns tydliga tecken på att unga drabbas. Bland nyutexaminerade från utbildningar med hög AI-exponering har arbetsinkomsterna utvecklats betydligt sämre sedan 2023, samtidigt som en allt mindre andel anställs i de mest AI-exponerade företagen.
Inbyggda trögheter håller tillbaka
Det finns säkert många förklaringar till varför det ännu inte syns några stora effekter på arbetsmarknaden från AI. En sådan skulle kunna vara att många företag visserligen redan i dag skulle kunna minska sin personalstyrka med hjälp av AI, men att inbyggda trögheter gör att det inte sker i någon större omfattning.
Så länge ett företag går bra och gör fina vinster är ju alla rätt nöjda. Aktieägarna får sin avkastning, de anställda trivs och ledningen känner ingen yttre press att börja skära ner. Den typen av obekväma beslut tar man ju normalt först när det börjar gå dåligt. Samtidigt finns inte heller några större behov av att nyanställa, eftersom AI gör att man kan producera mer med befintlig personal.
Risk för ketchupeffekt
Personligen tillhör jag den grupp ekonomer som ändå tror att AI kommer att få betydande effekter på arbetsmarknaden. Resonerar man utifrån grundläggande principer är det svårt att komma runt att AI snabbt blir bättre på nästan allt. AI kommer att kunna utföra många jobb bättre och billigare än vi människor och det talar för att många kommer att konkurreras ut.
Om en sådan omvälvande förändring dessutom går fort finns risken att ekonomin och samhället inte hinner anpassa sig. Då uppstår stort missnöje och sociala spänningar som kan bli svåra att hantera.
Så länge AI inte är tillräckligt generell och pålitlig för att kunna göra allt det vi människor kan är de flesta jobb ändå säkra. Men när väl AI blir så bra att den passerar den tröskeln, ja då kan den plötsligt klara att utföra massor av yrken. Inte minst den snabba utvecklingen av AI-agenter också kan agera och utföra uppgifter ger en antydan om vart vi är på väg. Risken är att vi står inför en jättelik ketchupeffekt de kommande åren. Så vad kan vi göra för att hantera ett sådant scenario?
Nyckeln till en ordnad omställning i ett sådant läge är att nya jobb skapas i en takt som ger ekonomin och människor tid att anpassa sig. Men frågan är var de jobben ska komma ifrån?
Fler byråkrater?
Politiker kommer att få en nyckelroll i att säkerställa att omställningen görs i en takt som samhället mäktar med – och som en del i det är det inte osannolikt att många nya jobb kommer att skapas genom politiska beslut.
Kanske är byråkrat faktiskt ett av framtidsyrkena. Ordet har idag en negativ klang, men också det kan förändras. I praktiken handlar det om att vi i många fall faktiskt vill att en människa ska vara med och fatta beslut som påverkar oss, vare sig det gäller ett bygglov från kommunen eller en kreditansökan hos banken.
Det finns förstås en kostnad. Om uppgifter som tekniskt sett skulle kunna automatiseras blir dyrare och långsammare när en människa ska vara med, så måste det betalas via skatter eller högre priser än vad som annars skulle vara fallet. Men om alternativet är massarbetslöshet och växande sociala spänningar kan det vara en kostnad som ändå är väl värd att betala.
Så bli inte förvånad om antalet ”byråkrater” ökar när AI på allvar börjar ta sig in på arbetsmarknaden. Och se inte heller det som ett misslyckande utan som en del i att underlätta en anpassning till en ny tid.