Vad har hänt?
Trump meddelade i helgen att han planerar en extra tull på 10 procent mot åtta europeiska länder, inklusive Sverige, från 1 februari. Det är en reaktion på att länderna skickat trupper till Grönland, vilket han menar hindrar hans planer att köpa ön.
Hur påverkar detta EU?
Risken för ett handelskrig har ökat. EU-länderna möttes igår kväll i Bryssel för att diskutera svarsåtgärder. Inga åtgärder är officiellt kommunicerade, men det mest sannolika är tullar på varor från USA, men även det så kallade anti-coercion-instrumentet – ibland kallat ”handelsbazookan” – kan bli aktuellt. Det skulle ge EU möjlighet att införa exportkontroller och begränsa amerikanska företags tillgång till EU-marknaden.
Vad betyder det för Sverige?
Sverige exporterar varor till USA motsvarande cirka 3 procent av BNP. En extra tull på 10 procent kan minska BNP med ytterligare 0,2–0,3 procent. Effekten är hanterbar, men osäkerheten kan bli större om man räknar med indirekta effekter till följd av ökad osäkerhet. Det kan resultera i att företag skjuter upp investeringar och hushåll som skjuter på sin konsumtion.
Hur påverkas marknaden?
Direkta effekter är begränsade, men indirekta effekter kan bli större. Om EU svarar med egna tullar eller aktiverar handelsbazookan försämras relationerna med USA, vilket kan skapa oro på marknaderna.
Finns det en chans att tullarna stoppas?
Ja. Trump har tidigare dragit tillbaka liknande hot. Starka reaktioner från marknaden eller motstånd i kongressen kan få honom att ändra sig. Dessutom är det osäkert om tullarna är lagliga. Högsta domstolen väntas snart avgöra om presidenten får använda lagen IEEPA för att införa tullar.
Faktaruta:
Tullar: Extra 10 procent från 1 februari, höjs till 25 procent i juni.
Berörda länder: Danmark, Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien.
Pia Formlet är ekonom i SEB med inriktning på EU och Europa. Elisabet Kopelman är ekonom i SEB med inriktning på USA.