Vad har hänt?
Spänningar har byggts upp under en tid och i helgen eskalerade konflikten när samordnade attacker från USA och Israel genomfördes mot över 500 militära och politiska mål i Iran. Attackerna syftade bland annat till att slå ut stora delar av det iranska ledarskiktet, däribland den högste ledaren Ali Khamenei och flera centrala militär- och säkerhetschefer. Iran svarade först med attacker mot amerikanska militära mål i regionen, men har därefter även riktat angrepp mot civila och infrastrukturella mål. Samtidigt har Iran i praktiken stoppat sjötrafiken genom Hormuzsundet, vilket kraftigt begränsar exporten av olja och naturgas från regionen.
Hur har marknaderna reagerat?
Marknadsreaktionerna fokuserar till stor del på stigande energipriser och ökad geopolitisk risk. När handeln öppnade steg oljepriset initialt med omkring 10 dollar per fat till cirka 82 dollar, för att därefter falla tillbaka till strax under 80 dollar. Även europeiska gaspriser har stigit kraftigt, med terminspriser upp över 40 procent i nuläget. På valutasidan har oljeproducerande länder som USA, Kanada och Norge sett sina valutor stärkas. Även traditionellt ”säkra” tillgångar har stigit i värde, till exempel guld och schweizerfranc. Däremot har mer riskfyllda tillgångar som aktier (och även den svenska kronan) tappat i värde under dagen.
Räntemarknaden är mer blandad och dras mellan flykt till säkra investeringar (som trycker ner räntorna) och en ökad inflationsrisk (som trycker upp räntorna). I Sverige har de långa räntorna bara stigit lite grann, medan vi i Europa har sett större rörelser, möjligen drivet av att Kontinentaleuropa generellt är mer energipriskänsligt än Sverige.
Hur ser vi på utvecklingen i området på längre sikt?
Utrensningen av stora delar av Irans politiska och religiösa ledarskap är förstås dramatisk och betydelsefull. Samtidigt finns det starka maktinstitutioner i Iran som inte står och faller med enskilda personer utan kan fortsätta att styra. Det är därmed för tidigt att säga om de pågående anfallen kommer att leda till regimskifte och varaktiga förändringar. Ännu längre tid tar det att veta om dessa förändringar i så fall går i demokratisk riktning.
När det gäller de ekonomiska konsekvenserna beror de på hur varaktig konflikten blir. Några dagar eller kanske ett par veckor med stoppade oljetransporter och högre energipriser kan världsekonomin antagligen hantera. Men blir konflikten långdragen och spridd i regionen är läget annorlunda. Kraftigt och varaktigt stigande energipriser, liksom eventuellt andra störningar i globala leveranskedjor, bromsar tillväxten i världen. De kan trigga en ny inflationsuppgång som gör hushållen fattigare och tvingar centralbanker att hålla högre räntor. Vi är inte där ännu, men det är definitivt en risk.
Vad är riskerna för Sverige?
Den främsta risken för svensk ekonomi går via energipriser och transportkostnader. Störningar i Hormuzsundet påverkar en betydande del av världens olje- och gasflöden, och gaspriserna i Europa (med framtida leverans) har redan stigit kraftigt. Högre gaspriser tenderar att snabbt slå igenom i europeiska el- och energipriser, vilket även påverkar Sverige. Vi påverkas förstås även av nedgångar på börserna och vi har också sett den svenska kronan försvagas.
I nuläget är prognosen att effekten på svensk inflation är begränsad, men en mer varaktig störning eller ytterligare eskalation, särskilt mot energiinfrastruktur, skulle kunna skapa en utveckling som påminner om energikrisen 2022. Den ledde till högre inflation, svagare tillväxt och större osäkerhet hos både företag och hushåll. Där är vi inte ännu, men de närmaste dagarna och veckorna blir viktiga för hur ekonomin ska utvecklas resten av året.
Läs rapporter och analyser från SEB:s ekonomer
Lyssna på podd om konflikten med SEB:s experter (libsyn.com)
Podden finns överallt där du hittar poddar, till exempel Apple Podcaster och Spotify.