Gå till börsen eller inte? De senaste åren har allt fler bolag valt att vänta allt längre med att lista sig, för att i stället förlita sig på privat kapital. Men kanske är trenden på väg att vända – och då kan Sverige ligga bra till för nya noteringar. Carl Montalvo, chef för Corporate Finance på SEB, ger sin syn på dagens noteringsklimat.
Texten uppdaterad 25 april 2025.
Att det har varit lite si och så med noteringsviljan på sistone – också i Sverige – är något som Carl Montalvo skriver under på.
– Visst har det funnits en avvaktande inställning under de senaste åren, men vi börjar skönja en ljusning. Nyligen noterades till exempel Apotea och Röko – och det är främst entreprenörsledda eller familjekontrollerade bolag som vi hittills har sett ta steget. Men så småningom blir det nog noteringar från private equity-håll också. I deras portföljer ligger många bolag som ska säljas under de kommande två till tre åren.
Det finns ett antal faktorer som nu talar för fler noteringar i Norden och Europa. En sådan är att PE-talen – som mäter bolagens aktiepriser i förhållande till deras vinster – har varit historiskt höga i USA, medan de på vår sida av Atlanten stått betydligt lägre.
– Mycket europeiskt kapital har tidigare gått in i amerikanska aktier. Men tittar vi på den senaste statistiken så har det svängt, och nu går sparkapital in i Sverige, Norden eller Europa i stället. Det gynnar börsutvecklingen – de europeiska och nordiska börserna har på sistone gått bättre än de amerikanska börserna, säger Montalvo.
När pengar strömmar till och börsvärdena lyfter skapar det också ett attraktivare klimat för noteringar. I bakgrunden finns olika geopolitiska krafter som driver på. Men den politiska nyckfullheten skapar också tvekan.
– Allt det som händer i USA sår tvivel kring marknaderna där, vilket stärker caset för Europa. Samtidigt har vi ju sett stora kurssvängningar på börsen, vilket inte är gynnsamt. Det gör det svårt för ägare till bolag som planerar att gå till börsen att förutse värderingen, samtidigt som aktieinvesterarnas fokus kanske i första hand hamnar på den befintliga portföljen, medan intresset för nya investeringar går ner, säger Montalvo.
Han fortsätter:
– Utvecklingen vi nu ser på aktiemarknaden speglar en osäkerhet om framtida försäljning och resultat bland många företag. Bolag med internationell verksamhet och internationella leveranskedjor och kunder påverkas mer än bolag som framför allt har verksamhet i Norden eller Europa. Sammantaget fortsätter nog förberedelserna för börsnoteringar, men i många fall kanske det blir en till två kvartal senare än i den ursprungliga planen.
Den pågående europeiska uppväxlingen inom försvarssektorn kan så småningom också komma att göra avtryck på börsen, menar Montalvo.
– Inom säkerhet och försvar förväntas enorma investeringar framöver. Det innebär att försvarsbolagen kommer att växa, men också att nya bolag och möjligheter kommer att skapas. Tillsammans med energisektorn – med stora investeringsbehov i fossilfritt – är försvar ett av de områden som ser mest lovande ut för kapitalanskaffningar och, på lite sikt, kanske även för börsnoteringar.
Mycket talar alltså för att Europa, Norden och Sverige är på väg att stärka sin attraktionskraft när nya bolag ska göra entré på börsen. Men hur ser det ut med tech-sektorn, specifikt – får Europa acceptera att leva i skuggan av både USA och Kina där?
– Det finns massvis av spännande nordiska tech-bolag under framväxt, men ett problem är tillgången på riskvilligt kapital. I Sverige har till exempel många av pensionsfonderna dragit ner på investeringarna i onoterade bolag. Som helhet är det svårt att konkurrera med USA och deras enormt starka ekosystem kring tech, där många idéer växer fram och får finansiering redan på universitetsnivå, säger Montalvo.
Men att inte ens försöka har sällan varit något vinnande koncept – och nu spänner EU musklerna för att stärka sin konkurrenskraft och minska innovationsgapet till USA och Kina. EU Clean Industrial Deal ska i ett första skede samla 100 miljarder euro till gröna satsningar. Vidare ska det så kallade Omnibus-paketet förenkla unionens hållbarhetslagstiftning.
– Det är bra att Europa försöker flytta fram positionerna nu och minska byråkratin. EU har ofta varit lite för långsamt och fokuserat på regleringar, vilket har lett till en mindre dynamisk marknad. Förhoppningsvis kan en sådan här kraftsamling ta bort lite av det, avslutar Montalvo.