I år har stablecoins seglat upp som ett av finansvärldens hetaste ämnen. Stablecoins är kryptovalutor som har en fast koppling 1:1 mot en vanlig valuta. Kopplingen till vanliga pengar gör att de blir bättre lämpade än andra kryptovalutor att bli en brygga mellan de tekniska innovationer som kryptotillgångar möjliggör och tjänster som vi kan ha nytta av i den vanliga ekonomin där vi alla lever och verkar.
Stablecoins är ingen ny uppfinning utan har använts i kryptovärlden i mer än ett decennium. Det ”nya” som lett till hypen är tillväxtpotentialen som blir möjlig för statligt reglerade stablecoins efter USA:s stablecoinvänliga lagstiftning, kallad GENIUS act, som antogs av kongressen i somras.
USA leder utvecklingen och i Sverige och Europa ligger vi långt efter. Globalt har stablecoins idag ett totalt marknadsvärde på drygt 300 miljarder dollar men olika prognosmakare spår att volymerna kommer öka till 1-3 biljoner dollar fram till 2028. Idag är 99 procent av alla stablecoins kopplade till dollarn. Det finns inget stablecoin i svenska kronor och värdet av de få euro-stablecoins som finns är bara 0,2 procent av den totala volymen.
Dollardominans risk för Europa
Den här dollardominansen är en risk för Europa. Om nya innovativa tjänster och funktioner utvecklas kring stablecoins, som leder till att dollarn blir mer användbar än andra valutor, kan det leda till att även företag och hushåll utanför USA:s gränser börjar använda dollar i stället för sina egna valutor. Även länder i Europa skulle delvis kunna bli dollariserade vilket även ECB har varnat för.
I Europa och Sverige har planen varit att digitala centralbanksvalutor, så kallade CBDC:er, ska vara sättet att modernisera pengar och skapa ett betalningssystem som är bättre anpassat till den digitala ekonomin. Problemet är att tiden har sprungit ifrån centralbankerna. Riksbanken började utreda frågan om en svensk e-krona för nästan 10 år sedan och fortfarande finns inget beslut om att vi ska införa en sådan eller hur den i så fall skulle fungera. ECB:s plan är att kunna lansera en e-euro 2029 men även om det är en ambitiös tidplan med centralbanksmått, är den långsam när man jämför med hur snabbt den privata sektorn nu utvecklar tekniken och användningen av stablecoins.
Stablecoins blir viktiga när AI-tjänster växer
Förutom att stablecoins möjliggör snabbare och billigare betalningar kan de också komma att bli en mycket viktig del av infrastrukturen kring AI-tjänster. När AI-tekniken gör att vi får tillgång till AI-agenter som på egen hand kan utföra olika tjänster åt oss på nätet, kommer ett betalningssystem som AI-agenterna kan använda att bli helt nödvändigt. Mycket talar för att stablecoins kan bli ryggraden i ett sådant system.
Samtidigt som möjligheterna är stora kan vi inte heller bortse från riskerna även med reglerade stablecoins. Dels finns risker kopplade till finansiell stabilitet som bland andra Riksbanken har varnat för. I grunden skapar dock utgivning av stablecoins inga nya pengar i den vanliga ekonomin och en noggrann övervakning av utgivarna bör räcka långt för att minimera dessa risker. Att stablecoins kan användas för brottslig verksamhet är en annan risk som måste tas på stort allvar. Samtidigt ska man komma ihåg att reglerade stablecoins är mindre anonyma än andra kryptovalutor. Dessutom har utgivarna rätt stor kontroll över sina stablecoins även efter att de sålts. Det går till exempel att på distans frysa stablecoins i digitala plånböcker om man misstänker att de används för illegal verksamhet. Den möjligheten finns inte med andra kryptovalutor.
Även om det fortfarande finns många frågetecken kring hur stablecoins kommer att integreras i ekonomin så har det avgörande beslutet för Europa antagligen redan fattats i USA. Även om ECB och Riksbanken inte vill ha stablecoins utan hellre vill lansera egna digitala valutor, talar det mesta för att man inte kommer att hinna med. Om EU väljer att motarbeta stablecoins kommer USA att dominera även innovation inom den finansiella industrin. Det skulle då bli ytterligare ett område där Europa får se sig omsprunget. För EU är nog valet inte mellan stablecoins och CBDC:er utan mellan stablecoins i dollar under amerikansk lagstiftning och stablecoins i euro utgivna av europeiska aktörer och styrda av europeiska regelverk.
USA har påbörjat bygget av framtidens finansiella räls med privata utförare och kapital men med statlig styrning och övervakning. Frågan till europeiska beslutsfattare är enkel: Ska vi fortsätta ha fokus på regleringar och att varna för risker eller ska vi vara med och bygga framtidens finansiella infrastruktur?