1) I den här flodvågen av förslag och utspel som vi nu ser från USA, vad är det som är störst och viktigast?
I ett internationellt perspektiv skulle jag peka på två områden: Det ena är den geopolitiska omorientering vi nu ser. USA vill inte längre spela rollen som ”ledare för den fria världen” som landet haft sedan andra världskriget. Tydligast märks det just nu genom det avslutade stödet till Ukraina och det tydliga närmandet till Ryssland. Men det märks också generellt i hur demokratier och auktoritära länder behandlas. Donald Trump har hittills fört en tuffare politik mot många av sina allierade, demokratiska länder (som Kanada, Danmark och EU generellt) än mot sina auktoritära motståndare (som Kina och Ryssland). Det andra området gäller synen på handel och ekonomiska relationer med andra länder. En lång era av växande frihandel ersätts nu med en mer protektionistisk period där tullhöjningar och handelshinder är centrala delar.
2) Vad vill USA med sin nya politiska inriktning, framför allt på handelsområdet?
Donald Trump och hans administration menar att den världsordning som skapades efter andra världskriget är orättvis och att andra länder åker snålskjuts på USA. Ett exempel är att den amerikanska dollarn fått status som världens reservvaluta. Det gör den globalt eftertraktad vilket tryckt upp dess värde vilket i sin tur gjort amerikanska varor dyrare på världsmarknaden och amerikanska företag mindre konkurrenskraftiga. Det gör att USA köper mer varor från utlandet än vad andra länder köper från USA. Det handelsunderskott som då uppstår för USA uppfattas som att andra länder utnyttjar USA på ett otillbörligt sätt. Ett annat exempel är att USA har fått ta ett oproportionerligt stort säkerhetspolitiskt ansvar och att andra länder åkt snålskjuts genom att lita på beskydd från USA snarare än att satsa egna pengar på militär kapacitet. Ett grundproblem är att de försämrade statsfinanserna gör att USA inte anser sig ha råd att agera världspolis längre eller att bidra till internationella institutioner och humanitära ändamål som tidigare.
Det finns mycket man kan invända mot framför allt de ekonomiska resonemangen (USA har till exempel även stora fördelar av att dollarn är världens reservvaluta, inte bara nackdelar) men det är så här administrationen ser på världen och det är det den vill förändra. Det är mot den bakgrunden det nu införs (och hotas med) tullar mot andra länder. Förhoppningen är att amerikanska företag och arbetstillfällen ska skydda och handelsunderskotten minskas. Men tullarna används också som påtryckningsmedel för att uppnå andra mål, till exempel för att få andra länder att bättre bevaka sina gränser eller satsa mer på sina egna försvar. Ytterligare en avsikt med tullarna är att öka intäkterna till den amerikanska staten, pengar som sedan kan användas till skattesänkningar.
3) Vad blir EU:s svar på USA:s nya politiska inriktning?
Det är tydligt att den USA:s omsvängning har kommit som något av en chock för Europa. Närmandet till Ryssland, fjärmandet från Ukraina, hoten mot Danmark om Grönland, ställningstagandena för ytterhögern i den europeiska inrikespolitiken och tankarna på ett amerikanskt övertagande av Gaza, är utspel som tagit Europa lite på sängen. Strategin från EU är dock att försöka svara så resolut och så enat som möjligt. Stora summor avsätts nu för att rusta upp EU-ländernas försvar, både nationellt och på EU-nivå. Det kommer både att ta tid och bli dyrt men USA har mycket övertygande visat att tiden då man kan luta sig mot amerikanska säkerhetsgarantier är förbi. Förutom det egna försvaret försöker Europa också fylla tomrummet efter USA när det gäller försvaret av Ukraina. Där är det svårt med enigheten eftersom framför allt Ungern ställer sig på USA:s mer Rysslandsvänliga linje. Men ganska stora framsteg görs och en stabil majoritet av Europas länder vill fortsätta – och öka – stödet till Ukraina.
När det gäller handelsfrågorna är utvecklingen osäker. Än så länge har USA inte infört generella tullar mot EU men det är troligt att de kommer i början av april när en snabbutredning av de amerikanska handelsrelationerna är klar. Då får vi också se vad det europeiska svaret blir. Hittills har retoriken varit tydlig: Om USA höjer tullarna så kommer EU att svara med samma mynt. Men retorik är en sak och det går också att argumentera för en försiktigare linje där man snarare försöker förhandla och göra vissa eftergifter för att undvika en eskalerande utveckling och ett handelskrig som kan bli väldigt kostsamt för alla parter. Vi får se vilken strategi som till slut väljs men än så länge lutar det mest åt den hårda linjen.
4) Hur påverkas Sverige och de svenska företagen och hushållen?
Sverige är ett exportberoende och frihandelsvänligt land och ett hotande handelskrig är absolut inte välkommet. USA är vår tredje största exportmarknad och minskad handel kan ge lägre tillväxt, färre arbetstillfällen, minskad lönsamhet och fallande aktiekurser Samtidigt ska man förstås inte överdriva. Nästan hälften av exporten till USA består av tjänster och dessa omfattas inte av tullar. Många svenska industriföretag har också redan produktion i USA och de delarna kommer inte heller att påverkas. Slutligen kan man anta att i alla fall delar av den minskade avsättning som företagen ändå får i USA kan ersättas med ökad export till andra marknader. Effekterna behöver alltså inte bli dramatiska men det vore helt klart bättre om ett handelskrig kan undvikas. Förtroendeeffekterna, som är svåra att förutse, kan också bli stora vilket kan både försena och minska företagens investeringsplaner.
Även den säkerhetspolitiska omsvängningen påverkar Sverige och vi accelererar nu den redan pågående upprustningen av det svenska försvaret. Det kostar förstås pengar och kommer att öka den svenska upplåningen framöver. Men vi har också en stark svensk försvarsindustri och den drar förstås nytta av att hela Europa nu gör motsvarande upprustning. Inte minst de stora försvarssatsningar som nyligen presenterades at Tysklands blivande förbundskansler Friedrich Merz kan få positiva spridningseffekter i hela Europa.
Hushållen märker nog hittills mest av utvecklingen i form av svängiga aktiekurser som gör att värdet på sparandet varierar mycket från dag till dag. De svenska långa räntorna har också vänt uppåt vilket kan spilla över i högra bundna bolåneräntor. Om handelskriget blir ett faktum kan även områden som inflation och arbetsmarknad påverkas negativt.
5) Den svenska kronan stärkts kraftigt trots att den ju inte brukar trivas i turbulenta tider. Vad är det som händer?
Ja, rörelserna är stora. På räntemarknaden har både svenska och europeiska räntor stigit de senaste dagarna. Det beror till stor del på att stora investeringsplaner i försvar och infrastruktur nu offentliggörs. Pengar till dessa investeringar måste lånas upp vilket trycker upp räntenivåerna. I USA har räntorna snarare fallit vilket i huvudsak beror på oro för den amerikanska tillväxten och en förnyad tro på räntesänkningar från Federal Reserve.
På valutamarknaden har dollarn åter försvagats medan euron och kronan har stärkts. Kronförstärkningen har varit betydligt starkare och snabbare än vi hade trott. En dollar kostade under delar av februari över 11 kronor medan den just nu ligger på strax över 10. Och för första gången på länge kostar en euro mindre än 11 kronor. Det finns inte en enskild faktor som enkelt förklarar hela kronförsvagningen, snarare är det en kombination av saker som plötsligt drar åt samma håll: De stigande svenska räntorna i förhållande till de amerikanska ger en fördel för kronan. De starka svenska statsfinanserna kanske uppskattas mer nu när det står klart att många länder måste satsa mycket pengar på upprustning. Den starka svenska försvarsindustrin drar till sig investeringar och lockar en del kronköpare.
Till det kommer en del mer tekniska effekter av att lite för många aktörer hade sålt lite för mycket kronor och euro till fördel för dollarn och nu behöver de byta tillbaka. Dessutom finns det automatisk valutahandel och så kallade ”trendföljande” fonder som helt enkelt hakar på de trender som dyker upp på marknaderna och förstärker rörelserna. Allt detta har på senare tid bidragit till en starkare krona men det är viktigt att förstå att det inte är säkert att det är en bestående trend. Kronförstärkningen kan visa sig ha gått för snabbt och med så volatila marknader som vi ha nu är det absolut inte omöjligt att vi snart får en reaktion åt andra hållet.
6) När du ser på hela den politiska och ekonomiska utvecklingen, hur oroliga tycker du att vi ska vara?
Det är ju tveklöst så att världen går igenom ett dramatiskt skede och många aspekter är oroande. USA:s omsvängning på det geopolitiska området är mycket problematiskt och det ständiga införandet och pausandet av tullar skapar stor osäkerhet som hämmar investeringar, konsumtion och ekonomin i stort. Samtidigt hjälper det ju inte att bara oroa sig. Snarare måste vi agera och jag tycker ändå det finns en hel del hoppfulla tecken.
Europa har en förnyad probleminsikt och förbereder både egna investeringar, inte minst i försvaret, och svar på eventuellt kommande handelskrig. Förhoppningsvis kan Europa både öka sin egen försvarsförmåga och på längre sikt också vår produktivitet och stärka vår konkurrenskraft. Vi ska också komma ihåg att vi de senaste åren gått igenom en rad kriser i form av pandemin, förstörda värdekedjor, krig i Europa, energichock, inflationschock, räntechock etc. Det har inte varit enkelt men trots allt har både världens och Sveriges ekonomi i stort sett landat på fötterna. Anpassningsförmågan och uthålligheten hos företag, hushåll och länder är ofta större än vi tror och vi har nog goda chanser att ta oss igenom även den nuvarande turbulensen på ett rimligt sätt.
Lyssna även på senaste Makropodd av SEB där Jens Magnusson och hans expertkollegor resonerar om läget i världen. Du hittar den där du hittar poddar, eller klicka på länken nedan.