Svenskarna håller fortsatt hårt i plånboken, men …

18 mars 2025 09:15

Svenska hushåll har tagit av spenderbyxorna och stuvat in dem i garderoben, vilket påverkar både arbetsmarknaden och ekonomin som helhet. Så vad krävs för att köplusten ska återvända? SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren svarar.

I januari 2025 minskade svenska hushållens konsumtion med 0,7 procent, i säsongsrensade tal, jämfört med månaden innan – en betydligt lägre siffra än SEB:s prognosticerade uppgång på 0,4 procent. Trots att Riksbanken har sänkt styrräntan vid flera tillfällen under det senaste året verkar alltså köpandet inte riktigt vilja ta fart.

– Effekterna av Riksbankens sänkningar kommer med viss fördröjning, trots att de flesta bolånen har kort bindningstid. Det är egentligen först det senaste kvartalet som räntekostnaderna har börjar falla lite tydligare, säger Olle Holmgren.

Om vi går tillbaka lite i tid föll hushållens konsumtion under pandemiåren, kring 2020, men repade sig sedan snabbt. Efter det följde dock Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som spädde på en redan starkt uppåtgående trend där energi- och andra konsumentpriser mer eller mindre skenade. Stigande inflation ledde snart till att centralbankerna började höja sina styrräntor.

– Hushållen har haft en besvärlig situation där priserna ökat väldigt mycket och de reala inkomsterna fallit. När räntorna sedan har höjts har inkomsterna minskat än mer och som en naturligt följd har man stramat åt konsumtionen, säger Holmgren.

Hushållens totala konsumtion i inflationsjusterade priser 2018-2025

Den kraftiga minskningen 2020–04–01 berodde på Covid–19 pandemin.

Källa: SCB

Ett lite ovanligt mönster kan också skönjas i vad hushållen har valt att dra in på.

– Det som utmärker sig är att hushållen har dragit ner ganska mycket på livsmedel. När livsmedelspriserna steg skiftade många helt enkelt till billigare varor. Det vi annars brukar se i tider av ekonomisk oro är att man drar ner på sällanköpsvaror – och så har det visserligen varit i denna nedgång också – men matbesparingarna har tillkommit.

Och den ekonomiska återhållsamheten verkar alltså bestå, trots att räntorna nu har kommit ner en bit igen. Mellan december och januari sjönk som sagt hushållens konsumtion. Om man i stället tittar på den senaste tremånadersperioden i SCB:s statistik ökade konsumtionen med 0,7 procent, jämfört med samma period föregående år. En ökning som Holmgren betecknar som ”försiktig”.

– Konsumtionen har överraskat negativt. Undersökningar bland hushållen visar också att de tycker att inflationen ännu är hög, vilket vi tolkar som att man tittar på prisnivån och uppfattar många varor som fortsatt dyra. Mycket möjligt dröjer sig också en viss oro kvar efter de tidigare prischockerna på exempelvis livsmedel och el.

Vilka blir de ekonomiska effekterna av oviljan att konsumera?

– Trots svag konsumtion var tillväxten förra året lite starkare än väntat, eftersom export- och investeringssidan gick bättre. Samtidigt utgör hushållens konsumtion drygt hälften av BNP och det finns ett problem i att den ofta är riktad mot arbetsintensiva branscher. När efterfrågan minskar där slår det mot jobben, och vi skulle ju gärna vilja se en vändning på arbetsmarknaden också.

Så när kommer då köplusten tillbaka? Enligt Holmgren är det nog på gång.

– Vi prognosticerar att hushållens inkomster kommer att öka i bra takt – lönerna har börjat stiga, flera skattesänkningar är på väg och så har vi effekterna av Riksbankens räntesänkningar. Dessutom har hushållen byggt upp ett ganska högt sparande nu. Mycket talar alltså för konsumtionsökningar.

Samtidigt finns flera – delvis nya – osäkerhetsfaktorer.

– Höjda tullar och problem i världshandeln skulle kunna leda till höjda priser och slå mot både tillväxten och arbetsmarknaden i Sverige. En ny prischock på energi skulle också kunna ställa till det. Om det sker kommer vi att få fel i vår prognos, avslutar Holmgren.