Riksgälden väntas höja prognosen för statens upplåning kraftigt när den nya rapporten presenteras den 27 november. Bakom ökningen ligger expansiv finanspolitik, större försvarsutgifter och ökat stöd till Ukraina – vilket pressar upp svenska långräntor.
Svenska staten står inför ett växande lånebehov. Efter en tydlig uppjustering i majprognosen väntas Riksgälden nu höja upplåningen ytterligare.
– Vi tror att Riksgälden bedömer att underskottet i statsbudgeten för 2026 landar på omkring 150 miljarder kronor, jämfört med minus 89 miljarder i vårens prognos. Även för 2027 väntas ett stort underskott, säger SEB-ekonomen Amanda Sundström.
Bakgrunden är flera nya utgiftsposter:
- Expansiv finanspolitik – ofinansierade reformer i budgetpropositionen uppgår till cirka 80 miljarder kronor 2026 och 90 miljarder 2027, vilket SEB:s ekonomer tror är mer än vad Riksgälden tidigare räknat med.
- Stöd till Ukraina – utgiftsramen har höjts till 60 miljarder kronor för 2026 och 50 miljarder för 2027.
- Försvarsutgifter – regeringen har aviserat satsningar på ytterligare 15 miljarder kronor per år.
En stor del av upplåningen går till att ersätta tidigare lån som förfaller. I genomsnitt förfaller statsobligationer på cirka 110 miljarder kronor per år under perioden 2025–2031, vilket gör att nettoupplåningen blir lägre än bruttosiffrorna.
Emissionsvolymerna ökar
SEB-ekonomerna bedömer att Riksgälden höjer upplåningen i nominella statsobligationer till 180 miljarder kronor 2026 och 185 miljarder 2027. Auktionerna väntas öka till 7,5 miljarder kronor per tillfälle. Dessutom planeras en syndikering av en ny obligation med förfall 2037 under första kvartalet 2026, med en volym på cirka 20 miljarder kronor.
Effekt på räntorna
– Den ökade upplåningen har redan påverkat marknaden. Svenska långräntor har stigit mer än tyska motsvarigheter, och vi räknar med att den svenska tioårsräntan fortsätter upp även nästa år, säger Amanda Sundström.
På kort sikt kan dock räntorna falla något tror Amanda Sundström, bland annat på grund av säsongsmönster. Dessutom tror hon att förväntningarna om ökad upplåning i viss utsträckning redan speglas i dagens räntenivåer.
Trots högre upplåning förblir Sveriges statsskuld låg som andel av BNP, både historiskt och jämfört med andra länder.
