SEB:s Julbordsindex 2025: Billigare julbord – första sedan 2004

SEB har sedan många år tagit fram ett index som över den genomsnittliga prisutvecklingen för både midsommar- och julbordet. Det ska främst ses som ett kul inslag inför helgerna, men det rör också frågor som både påverkar och intresserar svenskarna.

I årets index ser vi en generell avmattning i uppgången för livsmedelspriserna, när de i princip är oförändrade. Årets prisförändring för julbordet (-0,1 procent) är den lägsta sedan 2004. Att prisuppgången är lägre än för livsmedel totalt beror delvis på att den övergripande prisnivån lyfte lite mer förra året. Samtidigt finns varor där prisnivån faktiskt tydligt sjunker.

Frukt och grönt håller tillbaka prisutvecklingen på julbordet, både sett över det senaste året och över en femårsperiod. Men de varor som alltid återkommer på våra högtider visar också på lägre pris. Många av de animaliska proteinerna lyfter däremot prisutvecklingen. 

– Vi ser tecken på avmattning av prisutvecklingen. Även internationella priser, som brukar påverka svenska priser med viss fördröjning, ger vid handen att nästa års julbord faktiskt kan bli ytterligare billigare, även om vi räknar bort effekten av den kommande momssänkningen, säger SEB:s julbordsexpert, makroekonomen Marcus Widén.

Rödgranen stiger lite mer

Marcus Widén har i år även försökt mäta prisförändringen på naturliga julgranar, en uppgift som är svårare än man kan tro:

– Ja, återförsäljarna använder olika längdintervall för sina priser och de ändras ibland. Torghandeln har sällan prislistor och är inte sällan mer flexibla i sin prissättning. Sen ska priser också sluta på -99 eller -49 kronor. Om hemsidor är uppdaterade så verkar det vara rödgranen (+11 procent i snitt) som stiger i pris medan några har samma pris som förra året för kungsgranar (+3 procent i snitt). Kanske syns en tendens att mindre granar stiger något mer i pris.

Dagen före julafton – högst andel av årets livsmedelsköp

Marcus Widén har även djupdykt i SEB:s egen statistik kring kortanvändning för att se hur köp av livsmedel (inkl. alkohol) är fördelade på enskilda dagar under året. 

Föga förvånande är livsmedelsköpen som högst den 23 december (om julafton är en söndag,eller måndag, handlar man fredagen före). Som andel av hela årets inköp är den i snitt 0,62 procent av årets inköp. Räknar man de fem dagarna före julafton görs 2,3 procent av årets alla köp dessa dagar. 

Som jämförelse utgör en genomsnittsdag 0,27 procent av årets köp och skärtorsdag och torsdagen före midsommar kommer upp i 0,60 procent, julafton och juldagen 0,13 procent.