Hur ser regeringen på svensk ekonomi och vad innehåller budgeten?
Regeringen konstaterar att Sverige fortfarande är i en lågkonjunktur och att ekonomin behövs stimuleras. Eftersom Sverige i grunden har starka offentliga finanser (framförallt låg offentlig skuldsättning) så väljer regeringen nu att gå fram med en ovanligt expansiv budget. Totalt handlar det om runt 80 miljarder kronor i ofinansierade reformer, dvs. skattesänkningar och utgiftsökningar som man inte finansierar på något annat sätt än att man lånar mer. En viktig orsak till att svensk ekonomi går trögt är att hushållen håller igen på sin konsumtion och budgetens huvudsakliga inriktning är därför att stärka just hushållens ekonomi och framtidstro. De enskilt största åtgärderna är sänkta skatter på arbete, pension (21 miljarder) och mat (16 miljarder) men därutöver finns det också en del som inte är riktat direkt till hushållen. Arbetsgivaravgifterna för anställda ungdomar sänks med 6 miljarder, skolan får 3 miljarder och ett par miljarder tillförs rättsväsendet. Regeringen föreslår också stora tillskott till försvaret (12 miljarder) och till Ukraina (36 miljarder) men dessa räknas inte in i de 80 miljarder som utgör ”reformutrymmet” på 80 miljarder. Sammantaget är det en rejält expansiv budget som förhoppningsvis kan stötta ekonomin men som också kommer att leda till en förhållandevis stor upplåning och en ökande statsskuld. Vi delar dock bedömningen att Sveriges offentliga finanser är starka nog att klara av en period med svagare saldo och större upplåning.
Är det några överraskningar i budgeten och kommer den att nå upp till målet att ta Sverige ur lågkonjunkturen?
Som vanligt är i princip alla förslagen kända så det är inga stora överraskningar som presenteras just idag. När det gäller det totala upplåningsbehovet är det lite större än vi hade räknat med och enligt regeringen kommer den offentliga skulden som andel av BNP kommer att öka till drygt 36 procent 2027. Det var också känt sedan tidigt att mest fokus skulle läggas på hushållen vilket är rimligt i ett läge där det är återhållsam konsumtion som håller tillbaka tillväxten. Om det sedan räcker för att lyfta svensk ekonomi återstår att se. För det krävs både lite medgång i den internationella miljön och att hushållen faktiskt använder sin ökade köpkraft till konsumtion och inte bara till att öka sparandet. Regeringen kan förstås hoppas att det är så hushållen ska agera men det är inget den kan bestämma. Men sammantaget har vi i våra prognoser en högre tillväxt för Sverige under 2026 och 2027 än vi har i år och den expansiva budgeten är en viktig pusselbit för den prognosen. Den lägre styrräntan från Riksbanken hjälper också till och en lite bättre utveckling i Tyskland, som är en viktig exportmarknad för Sverige, är andra viktiga bitar. Det man kan sakna i budgeten är annars ett mer långsiktigt tillväxtperspektiv. Pengar till hushållen kan lyfta efterfrågan här och nu, men på längre sikt är det investeringar i infrastruktur, utbildning, forskning & innovation, företagande osv, som fäller avgörandet. En det sådana åtgärder har presenterats i tidigare budgetar men har inte varit prioriterat den här gången.
Stort privatekonomiskt fokus, vilka är de stora åtgärderna och hur mycket kan hushållen förvänta sig i plånboken?
En tillfälligt halverad matmoms får ändå anses vara den enskilt största och bredaste privatekonomiska åtgärden i årets budget. Den väntas kosta uppemot en femtedel av hela reformutrymmet och slår brett mot alla hushåll, i synnerhet mot barnfamiljer som tenderar att ha höga matkostnader. Dessutom presenteras en sänkt barnomsorgsavgift, ett förstärkt jobbskatteavdrag samt sänkt skatt på pension, sjuk- och aktivitetsersättning och el. Barnfamiljer med höga boendekostnader och låga inkomster får också ta del av ett höjt bostadsbidrag. Sedan tidigare har regeringen också aviserat att skattefriheten på investeringssparkonto höjs från 150 000 kronor till 300 000 kronor 2026.
För en arbetande tvåbarnsfamilj väntas det privatekonomiska utrymmet öka med drygt 2 000 kronor i månaden. Pensionärsparet i lägenhet kan räkna med 600–700 kronor mer i plånboken medan studenten, som både har begränsade el- och matkostnader, väntas få knappt 300 kronor mer. Som del i tillskottet till försvaret får värnpliktiga och officersaspiranter nu högre dagersättning, vilket ger ungefär 1 600 kr respektive 2 000 kr mer i plånboken.
Finns det något särskilt för företagare?
För egenföretagare presenteras några reformer i syfte att minska den administrativa bördan som vidgar de så kallade 3:12 reglerna. Dessa reglerar hur stor del av vinsten fåmansföretag kan ta ut till lågbeskattad utdelning i stället för lön. Förslaget väntas utöka det lågbeskattade utrymmet för de flesta med drygt 100 000 kronor per år. Ytterligare förslag som slår mot företagen är den sänkta elskatten och sänkt arbetsgivargift för anställning av unga.
Under våren remitterades ett förslag om sänkt bolagsskatt. Detta förslag finns inte med i Budgetpropositionen för 2026.
Ur ett hushållsperspektiv, saknas det något i budgeten?
Ett förslag som diskuterats flitigt under året och som var en del av förhandlingarna under vårbudgeten är barnbidraget. Ett riktat stöd som inte har räknats upp sedan 2018 och som ur ett hushållsperspektiv ofta är efterfrågat. Det är dock ett stöd som bland ekonomer anses vara kostnadsineffektivt då det slår brett över hushållen, oavsett behov. Dessutom får redan barnfamiljerna flera andra stöd.
Givet den höga ungdomsarbetslösheten och företagens dämpade anställningsplaner hade jag väntat mig ett högre fribelopp för studenter. Fribeloppet reglerar hur mycket en student kan tjäna i arbetsinkomst vid sidan av studierna innan studiemedlet minskas. Studenter är en grupp som tillhör de relativa förlorarna i budgeten och av den anledningen hade jag förväntat mig något mer riktat till dem.