Hoppa till innehållet

Energiproduktion dominerar grön utlåning

Vindkraftverk i skogen.

SEB emitterar sedan 2017 egna gröna obligationer för att kunna låna ut till projekt som bidrar till klimatomställningen. Energiproduktion, framför allt vindkraftverk, dominerar bankens gröna utlåning till företag.

Förutom vindkraft utgör solkraft och bioenergi en betydande del av SEB:s gröna utlåning till förnyelsebar energiproduktion. Till det kommer lån för att investera i energieffektivitet, både när det gäller fastigheter och i industriella processer, hållbara transporter, avfallshantering och hållbart skogsbruk.

För SEB är gröna obligationer och ökad grön utlåning strategiskt viktigt. Banken har satt upp mål om att öka utlåningen i kategorin hållbarhet – där gröna lån ingår – 10 gånger fram till 2030, jämfört med basåret 2021. Men låt oss börja med att gå tillbaka ett decennium i tiden…

SEB började undersöka förutsättningarna för att emittera egna gröna obligationer redan 2015. Det mynnade ut i ett ramverk som var väldigt strikt – banken satte alltså höga egna krav för att få kalla en obligation grön. Norska Cicero, den externa utvärderingsfirma som SEB anlitade, gav obligationerna sitt högsta betyg (mörkgrön).

Små summor inledningsvis

Den gröna utlåningen var inledningsvis liten och i januari 2022, fem år efter bankens första gröna obligation, uppgick den till 29 miljarder kronor. Det kan ställas i relation till den totala företagsutlåningen som det året uppgick till drygt 1 700 miljarder kronor. Samma år uppdaterade SEB ramverket så det blev något bredare samtidigt som det anpassades till EU-taxonomin. Detta gjorde det möjligt att låna ut till fler hållbara projekt.

– Syftet med ändringen var inte att spä ut hur gröna obligationerna är, utan att öka möjligheterna för oss att stötta fler kunder i deras omställning, säger Philippa Allard, vid SEB:s avdelning för investerarrelationer.  
Med det nya ramverket på plats tog utlåningen fart och vid utgången av 2024 uppgick den till 82 miljarder kronor. Fortfarande var det en liten del av den totala företagsutlåningen som då uppgick till cirka 1 750 miljarder kronor.  
Den som emitterar en obligation väljer själv vem som ska bedöma ramverket och betygsätta det. När SEB började med gröna obligationer fanns få direktiv för vad som fick kallas grönt, medan det numera finns detaljerade riktlinjer från flera olika branschorganisationer. Kreditvärderingsföretaget Standard & Poor’s (S&P), där Cicero numera ingår, har satt en mellangrön stämpel på bankens nuvarande ramverk. Den här typen av bedömningar liknar de som S&P och andra aktörer gör av traditionella obligationer.  

– Skillnaden är att de gröna betygen och metoderna för att sätta dem fortfarande är mindre reglerade och genomlysta jämfört med hur ratinginstituten sätter sina traditionella kreditbetyg. Det är en mindre mogen marknad, säger Johan Nyberg, som är chef för bankens upplåning med långa löptider inom Treasury på SEB.

Treasury kan liknas vid en internbank i banken, och de sköter bland annat upplåning via obligationer.  

Erkännande är en viktig drivkraft

Johan Nyberg säger att en drivkraft för SEB:s kunder att välja grön finansiering är att kunna visa till exempel sina kunder och aktieägare att de deltar i den gröna omställningen. Ett grönt lån innebär ett erkännande att en satsning verkligen gör nytta. De totala kostnaderna för SEB att erbjuda ett grönt lån är ofta samma, eller ibland något högre än ett vanligt lån, till följd av de kostnader som de externa utvärderingarna av ramverk och upplåning innebär.  

– Samtidigt når vi via marknaden för gröna obligationer en något större investerarbas än vi vanligtvis gör. Det ger oss möjligheten att i viss mån kompensera prismässigt för de andra kostnaderna, säger Johan Nyberg. 
På motsvarande sätt är de som köper SEB:s gröna obligationer, alltså fonder och institutioner, intresserade av att investera i gröna tillgångar. Det intresset kommer i sin tur av att privatpersoner och företag valt att sätta in pengar i fonder som köper gröna tillgångar. Ett grönt kretslopp är i gång.  

– Samtliga som deltar i kretsloppet är intresserade av att visa att de sköter sig och att det de köper, lånar ut till eller investerar i är grönt. Det finns också alltmer regleringar att ta hänsyn till som kräver dokumentation och verifiering, säger Philippa Allard. Därför är transparens och rapportering en viktig del i det gröna kretsloppet. 

Mer om SEB:s gröna obligationer (sebgroup.com)

Upp