Drivkraften bakom förändringen är en global anpassning till den nya meddelandestandarden ISO 20022 som används för elektronisk kommunikation mellan banker och andra finansinstitut. Det globala kommunikationsnätverket SWIFT, centralbanker och regionala clearinghus går alla över till denna nya standard som möjliggör rikare och mer strukturerad dataöverföring.
Centralbanker runt om i världen arbetar med att uppgradera sina system i enlighet med det nya meddelandeformatet. Det innebär i sin tur att alla banker som centralbankerna interagerar med på respektive marknad måste anpassa sig till detta. Bankerna behöver uppgradera och modernisera sin infrastruktur för att säkerställa ett fungerande betalsystem.
– Det här är en den största förändring som centralbanker har genomfört på 70 år. Det skapar en stress i hela banksystemet och påverkar alla banker, säger han.
Bakom kulisserna
De flesta förändringar sker bakom kulisserna, men för att anpassa sig till det nya meddelandeformatet behöver alla företag och organisationer genomföra vissa ändringar i sina interna system.
– För vår del är vi stort sett över den puckeln, åtminstone i Sverige där vi har de flesta av våra kunder. Det är enbart sju procent kvar, som ännu inte migrerat till det nya formatet, säger Allan Kissmeyer.
Ny räls för betalningar
Men, den största förändringen gäller alltså den bakomliggande infrastrukturen, alltså den räls som de globala betalningssystemen vilar på. Den håller på att byggas om i grunden – och om allt fungerar som det är tänkt, kommer den förändringen inte att märkas för kunderna.
Det här är en stor utmaning för alla banker, menar Allan Kissmeyer. De systemförändringar som behöver göras är tids- och resurskrävande och innebär att andra utvecklingsinitiativ behöver stå tillbaka.
– De senaste åren har vi haft begränsad kapacitet att driva annat än absolut tvingande förändringar. Så kommer det att fortsätta under de närmaste två-tre åren, säger han.
Hålla ett öga utanför tunneln
Samtidigt är det viktigt att fortsätta utforska ny, innovativ teknik, menar han.
– När man driver den här typen av stora och långsiktiga infrastrukturprojekt finns en risk att man drabbas av ett tunnelseende. När man kommer ut ur tunneln efter tre eller fem år kan världen se väldigt annorlunda ut än man gick in i tunnel. Så det är viktigt att hela tiden hålla ett öga på vad som sker utanför tunneln för att se om man behöver justera riktningen. Det är en utmaning.
Men, under de närmaste åren kommer huvudfokus att ligga på att säkerställa en smidig övergång till den nya betalningsinfrastrukturen. Allt för att undvika störningar och instabilitet i betalsystemen.
– Vår viktigaste uppgift gentemot kunderna är att säkerställa stabilitet i betalsystemet. Vi jobbar stenhårt för att se till att de får en toppmodern räls för sina betalningar, vilket kommer att möjliggöra all den spännande nya teknik som finns. Men, det allra viktigaste är stabilitet, säger Allan Kissmeyer.