Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Tio frågor och svar om brittiska valet 4 juli

Storbritannien går till val torsdagen 4 juli. SEB-ekonomerna Marcus Widén och Dana Malas har ställt samman frågor och svar om valet, den brittiska ekonomin och hur utfallet kan påverka Sverige och andra länder.

Storbritannien går till val, vad innebär det?

Parlamentsvalet gäller 650 platser i det brittiska underhuset där varje plats representerar ett lokalt distrikt. Valsystemet styrs av enmansvalkretsar, där enkel majoritet i respektive distrikt avgör vem platsen tillfaller, de andra får inget. För att få majoritet i parlamentet krävs normalt 326 platser. Mandatperioden är fem år. Vallokalerna stänger klockan 23:00 (svensk tid). Strax därefter presenteras så kallade vallokalsundersökningar vilka väntas kunna ge en första indikation på valresultatet.

Vem vinner parlamentsvalet?

Opinionsmätningar antyder en jordskredsseger (36 procent) för mitten-vänsterpartiet Labour. Därmed får partiledare Keir Starmer kungens uppdrag att bilda ny regering. Konservativa Tories, med sittande premiärminister Rishi Sunak, kan få 18 procent av rösterna. Det ger Tories en historisk valförlust. Partiet utmanas därmed, opinionsmässigt, som största oppositionsparti av Reformpartiet (17 procent) och dess kontroversielle ledare Nigel Farage.

Hur fungerar valsystemet?

Systemet med enmansvalkretsar gynnar ett vinnande parti, och missgynnar alla mindre partier som inte är de två största, så vida de inte har ett speciellt starkt lokalt stöd. Trots att kampen om andraplatsen (i procent) verkar bli en nagelbitare ser det ut som att Reformpartiet får förhållandevis få mandat och Tories blir det tydligt näst största partiet. Näst största parti spelar en viktig roll i brittisk politik eftersom man ikläder sig rollen som ”skuggregering” i parlamentet. Det finns också tecken på att den väntade Laboursegern blir den tydligaste valvinsten under efterkrigstiden.

Varför går Labour framåt?

Tories har suttit vid makten i 14 år och förklaringen kan vara så enkel som att britterna nu vill ha politisk förändring och nya förhoppningar efter att landet gått igenom ett flertal kriser som t.ex. Brexit, pandemin, kriget i Ukraina och Mellanöstern samt.ex.tremt hög inflation. Valet ger intryck av att man inte röstar för Labour utan snarare emot Tories.

Hur mår brittiska ekonomin?  

Ekonomin fortsätter att utvecklas svagare än i många andra jämförbara länder, bl a som en effekt av kraftfull monetär åtstramning. Inflationen faller snabbt från höga nivåer och lönetillväxten mattas. Köpkraften återvänder därmed till hushållens plånböcker. Det möjliggör också för Bank of England att sänka räntan. Finanspolitiken är klart bakbunden, oavsett utgången i valet 4 juli, av höga skulder och kvarvarande räntemarknadsmisstro.

Vilken ekonomisk politik levererar Labour?

Partiet utlovar ekonomisk stabilitet och tillväxt med tydligt regelverk för skatter och offentliga utgifter. Inkomstskatterna ska inte höjas och mer satsningar ska göras på hälso- och sjukvård. Partiet vill satsa mer på infrastruktur och skapa ett nytt statligt grönt energibolag. Arbetsmarknaden ska reformeras och immigrationen övervakas hårdare. Mycket talar för sammantaget ökade offentliga utgifter medan finansieringen är oklar. Storbritanniens offentliga skuld ligger på drygt 100 procent av BNP. Därmed är det finanspolitiska utrymmet kraftigt begränsat. Labour lär dock undvika att gå i samma fotspår som Tory-ledaren Liz Truss som tidig höst 2022 tvingades avgå på grund av en verklighetsfrånvänd statsbudget som fick räntorna att stiga kraftigt och satte finansiella systemet i orolig gungning.

Vad händer med brittiska räntor och pundet?

Centralbanken väntas börja sänka räntan i augusti med 0,25 procentenheter från dagens 5,25 procent. Räntesänkningarna fortsätter sedan och når 3,25 procent i slutet av nästa år. Valet får små effekter på brittisk räntepolitik – inflation och lönetillväxt spelar en viktigare roll för möjligheterna att sänka räntan. En alltför expansiv finanspolitik kan ge allmänt högre brittiska räntor. Ett pund kostar idag 13,40 kronor (1 juli) – vi räknar med att pundet försvagas mot en starkare krona och handlas till 12,75 i slutet av 2024.

Vilka är Storbritanniens utmaningar de närmaste åren?

Storbritannien delar samma problem med andra länder, t.ex. det nya och mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget, behovet av en snabb energiomställning, åldrande befolkning, klimatkris och extremväder samt AI:s enorma möjligheter och hot. Storbritannien behöver nu en framåtlutad och förutsägbar ekonomisk- och strukturpolitik som stimulerar ökade företagsinvesteringar och attraherar kapital från omvärlden och som höjer produktivitetstillväxten.

Hur påverkas Sverige av valet?

Storbritannien är världens sjätte största ekonomi och är en viktig handelsmotpart för Sverige; 5-6 procent av vår export går till Storbritannien. Därutöver finns starka ekonomiska band genom stora direktinvesteringstillgångar och svenskt ägande av brittiska räntepapper och aktier. Dessutom spelar Storbritannien en viktig roll i ett försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete och sammanhang för Sverige.

Hur påverkas EU, Kina och USA av valet?

En Labourseger väntas leda till närmare anpassning och ökat samarbete med EU efter Brexit, en balanserad men strategiskt försiktig inställning till relationerna med Kina, och fortsatt men möjligtvis nyanserat samarbete med USA, återspeglande Labours prioriteringar för handel, mänskliga rättigheter och internationellt samarbete.

Har du frågor?

Kontakta Marcus Widén (marcus.widen@seb.se) eller Dana Malas (dana.malas@seb.se) om du har fler frågor om det brittiska valet.