Vad är regeringens viktigaste budskap i den här höstbudgeten?
Regeringen talar om tre fokusområden: Stärkt köpkraft hos hushållen (i första hand skattesänkningar), Mer investeringar (i t.ex. infrastruktur, utbildning och forskning och att bygga Sverige tryggare (försvar, polis m.m.). Ett lite mer ekonomiskt sätt att uttrycka det är att regeringen sjösätter åtgärder som ska vara både konjunkturella och strukturella, dvs. både hjälpa till att få igång konsumtion och sysselsättning här och nu, och att försöka förbättra Sveriges produktivitet och konkurrenskraft på sikt.
Förra året var reformutrymmet 40 miljarder nu är det 60 miljarder kronor, varför?
Det är kombinationen av en svag konjunktur och en lägre inflation som gör att regeringen nu vågar satsa mer. Sverige har i grunden starka statsfinanser och hade haft råd att satsa mer redan förra året då tillväxten var ännu sämre, då var den till och med negativ. Men då var fortfarande inflationen för hög och regeringen ville inte riskera att förvärra den med en för expansiv budget. Nu har dock regeringen vid upprepade tillfällen förklarat att ”kampen mot inflationen är vunnen” och då är det läge att fokusera på att lyfta ekonomin med en mer expansiv politik.
Hur påverkas hushållen av förslagen i höstbudgeten?
Plånboksåtgärderna i budgeten uppgår tillsammans till knappt hälften av reformutrymmet på 60 miljarder kronor, vilket motsvarar storleken på den totala budgeten ett vanligt år. Det talar för att regeringen gör stora satsningar för att stärka hushållen på totalen även om det för gemene man inte innebär stora lättnader i kronor och ören. Åtgärderna som presenteras är av bredare karaktär riktade mot såväl medel- och höginkomsttagare som pensionärer och sparare. Bland dessa finns sänkt skatt på arbete i form av ett förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt pensionärsskatt, slopad avtrappning av jobbskatteavdragen vid höga inkomster, skattefritt sparande på ISK och kapitalförsäkring upp till 150 000 kronor och sänkt eller slopad skatt på drivmedel och flyg. Därutöver förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag.
Sammantaget bör slutsatsen för hushållen vara att finanspolitiken kommer ge visst stöd, medan det snarare är det förbättrade ekonomiska läget med stigande reallöner och sjunkande räntor som kommer skapa det stora utrymmet i plånboken för de flesta hushållen.
Vilka är de stora vinnarna på budgeten, vem kommer att bli gladast?
Den tydliga vinnaren får man ändå påstå är höginkomsttagaren som kan få flera tusenlappar mer i månaden efter skatt med anledning av att skiktgränsen, gränsen för när man betalar statlig skatt, räknas upp i sedvanlig ordning efter att ha varit fryst under 2024. På det får man ta del av det förstärkta jobbskatteavdraget samt att detsamma inte längre kommer trappas av i takt med att lönen stiger, vilket det gör idag. Samtidigt är det en bred budget där medelinkomsttagarna kan få nästan 400 kronor mer i plånboken efter skatt, förstärkt jobbskatteavdrag och inflationsuppräkningar inräknat. För pensionärer med vanliga pensionsnivåer handlar det i stället om en dryg hundralapp. Därtill kommer penningpolitiken till undsättning i form av sänkta räntor som kan innebära tusenlappar i lägre räntekostnader för de med stora lån, vilket kan ses som en annan vinnargrupp, även om den lättnaden inte är kopplat till budgeten som presenterades.
Ur ett makroekonomiskt perspektiv, vilka är budgetens styrkor och svagheter?
Det är rätt att vara mer offensiv nu i ett läge där inflationen gått ner men konjunkturen fortfarande är svag. Det kan nog komma ytterligare några åtgärder i vårbudgeten i april så sammantaget kan stimulansen landa runt 1,5 procent av BNP vilket är rimligt. Sedan är det förstås politiska avvägningar vad som ska prioriteras men eftersom det blev så pass stora skattesänkningar i den här budgeten, gissar jag att det blir mer satsningar på välfärden i nästa. Vi hade också gärna sett tydligare klimatåtgärder och satsningar på den gröna omställningen. Även med regeringens egna beräkningar är utsläppsnedgången i stort sett försumbar.
Är det några plånboksåtgärder som saknas i budgeten?
Något som förvånade var att man inte presenterade fler riktade plånboksåtgärder mot låginkomstgrupper som ensamstående med barn och de sämst ställda pensionärerna, vilka fortfarande har det tufft att få ekonomin att gå ihop. Vi hade också förväntat oss att man skulle permanenta de förhöjda och separerade rot- och rutavdragen. Tittar vi på vad som står i Tidöavtalet saknas fortfarande reformer för breddat ägande av boende och pension, fritidskort för barn samt förslag på hur pensionärernas ekonomi och valfrihet kan stärkas. Frågan är om vi kan vänta oss det i 2026 års budget som är den sista innan nästa val.