Region Uppsalas satsning kommer att pågå under fem år. Syftet är att hitta och erbjuda potentiellt livräddande behandling till personer som har högt blodtryck utan att känna till det. Genom detta tror sig Region Uppsala kunna förhindra drygt 650 allvarliga hjärtkärlhändelser och undvika vårdkostnader om cirka 160 miljoner kronor över en tioårsperiod.
Men, eftersom de förväntade kostnadsbesparingarna ligger långt fram i tiden kan satsningen vara svår att motivera kortsiktigt när resurserna är knappa. Dessutom finns alltid en osäkerhet om hur stora besparingarna i slutändan blir.
Därför har Region Uppsala valt att i samarbete med Skandia och SEB finansiera satsningen genom en utfallsbaserad hälsoobligation, som löper över fem år. Skandia är investerare och SEB har varit rådgivare, emissionsinstitut och huvudansvarig för att ta fram avkastningsmodellen.
Riskdelning
Enkelt uttryckt handlar det om en riskdelning där Skandia får högre avkastning om insatsen blir framgångsrik och leder till undvikna hjärtkärlhändelser som stroke och hjärtinfarkt och därmed kostnadsbesparingar. Om de förebyggande insatserna däremot inte når förväntat resultat blir avkastningen lägre eller negativ, det vill säga att Skandia får tillbaka mindre än sitt investerade belopp.
– Genom riskdelning ökar möjligheten för vården att pröva den här typen av förebyggande insatser. Dessutom innebär den externa finansieringen att satsningen inte tränger undan annan vård, säger Mats Olausson, senior rådgivare inom Climate & Sustainable Finance på SEB.
Nytt fenomen
Utfallsbaserade hälsoobligationer är fortfarande ett relativt nytt fenomen. Region Stockholm var för tre år sedan först i världen med att ge ut en sådan hälsoobligation kopplad till förebyggande insatser mot typ 2-diabetes. Även då var Skandia investerare och SEB ansvarig för att ta fram den finansiella modellen.
– Förhoppningsvis kan den här satsningen från Region Uppsala inspirera andra aktörer att använda kapitalmarknaden för att satsa på preventiv vård. Det finns andra aktörer som är intresserade av att investera i den här typen av instrument, men än så länge är utbudet på marknaden inte så stort, säger Isabelle Tibbelin, som är rådgivare inom Climate & Sustainable Finance.
Kunskapsöverföring
Gröna obligationer är sedan länge etablerade på finansmarknaden som ett sätt att adressera miljö- och klimatutmaningar. En av de viktigaste aspekterna med detta är den kunskapsöverföring som sker mellan miljöforskare och finansmarknadens aktörer, menar Mats Olausson.
– Det är exakt samma sak med hälsoobligationen. De flesta av oss på finansmarknaden har ingen djupgående kunskap om sjukvårdens utmaningar. Men, genom det här arbetet kan vi öka vår kunskap och förståelse kring ytterligare en samhällsutmaning som kapitalmarknaden kan bidra till att adressera, säger han.