Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

SEB:s Julbordsindex: Dyrare, men det finns lite hopp

Maten på julbordet blir i år 6,2 procent dyrare än förra julen efter att priserna på äpplen, småcitrus, ägg, lax och godis stigit kraftigt. Det visar SEB:s årliga Julbordsindex.

SEB har under flera år tagit fram ett index över prisutvecklingen på midsommar- och julbordet. Om det i normalfallet är tänkt att vara ett kul inslag inför helgerna, är matpriserna även i år en fråga som påverkat svenskarna.

– Vi har nu vant oss vid att maten kostar mycket och frågan är hur vi tänker agera, säger Marcus Widén, ekonom på SEB.

SEB:s Julindex utgår från Statistikmyndigheten SCB:s officiella data, och baseras på prisförändringen de senaste 12 månaderna (november 2022 till november 2023). I år har genomsnittspriset för det urval varor som ingår i SEB:s Julbordsindex stigit med 6,2 procent. Det är i linje med ökningen av de totala livsmedelspriserna, men högre än den totala ökningen av Konsumentprisindex (KPI), som stigit med 5,8 procent.

– Vi får återigen ett år av stora prisuppgångar på julmaten, där äpplen, småcitrus och ägg stigit mest i pris. Godis har nu också blivit dyrare. Det är med andra ord dyrt som bara den, men också lite hoppfullt. Det positiva är att de stora nivålyften faktiskt skedde förra året och fram till och med mars i år, och att årets ökning av Julbordsindex är lägre än förra årets ökning på drygt 16 procent, säger Marcus Widén.

En del produkter har inte heller ökat så mycket i pris sedan förra året – det gäller till exempel sallad, vitkål och kaffe medan hårdosten faktiskt har blivit billigare. Vissa varor, såsom sill, är dessutom så kallade lockvaror som ofta går ner i pris i december. Den höga matprisinflationen de senaste åren förefaller också ha medfört att hushållen varierar sina inköpskanaler i större grad och att de handlar i många olika butiker, vilket kan medföra att konkurrensen ökar och hjälper till att pressa ner matkostnaderna i jul.

Samtidigt har julmaten blivit rejält mycket dyrare de senaste åren. Jämfört med 2021 har till exempel äggen ökat i pris med 40 procent medan laxen har stigit 30 procent. Sillen har stigit med 25 procent i pris medan övrig animaliska protein har ökat 15-20 procent. Och även om kaffet inte stigit så mycket i pris de senaste 12 månaderna, har det blivit rejält mycket dyrare om man tittar på utvecklingen de senaste åren.

– Vi inledde året med en tanke att hushållen skulle behöva dra ner på sina utgifter och vara mer selektiva i sin konsumtion, vilket vi kanske bara delvis har sett fullt ut realiseras. Frågan vi nu ställer är om en något svagare försäljning under Black Week indikerar att hushållen väljer bort julklappar men håller hårt i julbordet, säger Marcus Widén.

Förra årets heta samtalsämne runt julbordet var utan tvekan de kraftigt stigande priserna på el, mat och bolån och även om de frågorna fortfarande är heta kommer fokus denna jul kanske snarare att bli hur snabbt inflationen och bolåneräntorna kan falla. Frågan är nog inte om, utan när Riksbanken kommer att sänka räntan och det tror vi kommer att bli en efterlängtad snackis vid julbordet i år.

Tabell: Julbordsindex

Varugruppers prisutveckling i procent november 2022 till november 2023 

Hårt bröd 9,8 Chark 4,7
Sillkonserver 8,9 Sallad, vitkål -0,6

Kaviar

3,6 Äpplen 18,5
Gravad/rökt lax 13,1 Kaffe -3,9
Ägg 15,7 Konfektyr 11,6
Hårdost -5,1 Öl, 0-2,7% 9,4
Potatis -2,0 Öl, >3,5% 5,2
Nötter och torkad frukt 7,5 Brännvin 3,8
Småcitrus 10,5 Kemtvätt 15,7
Griskött 7,1 Julindex 6,2
Källa: SEB och SCB KPI 5,8