– FN:s klimatpanel IPCC har varit väldigt tydlig med att det inte går att nå klimatmålen utan att avlägsna koldioxid från atmosfären, säger Olle Billinger, rådgivare inom Sustainable Banking på SEB.
Carbon removals är en form av kontrakt där företag, som inte har möjlighet att reducera alla sina utsläpp ner till noll, tecknar avtal med producenter som har teknik och kapacitet att ta bort koldioxid ur atmosfären.
SEB bjuder i början av juni in företag, institutioner och andra nyckelaktörer till ett seminarium med syfte att accelerera marknaden för högkvalitativa carbon removals – en marknad som har stor potential att skapa klimatnytta, värde för kunderna och nya intäktsströmmar till banken.
Satsningen är resultatet av ett samarbete mellan Sustainable Banking och Commodities, bankens affärsenhet för handel på råvarumarknaden.
Koldioxid allt viktigare råvara
Inom Commodities har det länge funnits en insikt om att koldioxid kommer att bli en allt viktigare råvara.
– Hela vår affär bygger på att hjälpa våra storbolagskunder att hantera sina risker på råvarumarknaden. En av dessa risker är EU:s utsläppshandelssystem EU ETS. Tillhör du vissa industrier och har en viss storlek på din verksamhet inkluderas du i systemet och är tvungen att köpa utsläppsrätter för att kompensera för dina utsläpp, berättar Maximilian Brodin, som är chef för Commodities på SEB.
Tidigare var tilldelningen av utsläppsrätter gratis för vissa bolag, men i ökad takt behöver de industrier som ingår i systemet nu köpa utsläppsrätter. Priset, som för drygt fem år sedan låg på 4–5 euro per ton har exploderat och ligger nu närmare 100 euro per ton.
Utsläppshandelssystemet omfattar i dag ca 1,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är knappt hälften av EU-zonens totala utsläpp. De totala globala utsläppen brukar beräknas till omkring 40 miljarder ton per år.
– Om du tar det observerbara priset på koldioxid och räknar ut värdet på hela marknaden var den redan för några år sedan den överlägset största råvarumarknaden. Den var bara inte handlingsbar, säger Maximilian Brodin.
Marknad för frivillig handel
Vid sidan av den regeldrivna handeln med utsläppsrätter har det sedan länge funnits en marknad för frivillig klimatkompensation, carbon offsetting. Den har dock legat vid sidan av banksystemet och inte betraktats som rumsren på grund av risken för greenwashing.
Men under senare år har det funnits en växande insikt om att det behövs en standardiserad, global marknad för frivillig handel med carbon credits. En viktig startpunkt för detta kom 2015 då Mark Carney, dåvarande guvernören för Bank of England gav ett uppmärksammat tal där han förutspådde att klimatkrisen kan innebära en risk för den finansiella stabiliteten.
Mark Carney pekade också på behovet av ramverk och styrning för att skapa en standardiserad marknad bestående av carbon credits av högre kvalité än vad som är fallet idag. Detta finns nu i form av ICVCM (The Integrity Council for the Voluntary Carbon Market), ett av flera organ som verkar för ökad kvalitet, integritet, standardisering och transparens på dessa framväxande marknader.
Bra för banken, kunderna och planeten
Teamet inom Commodities och en expertgrupp inom Sustainable Banking har sedan en tid tillbaka funderat på vilken roll SEB kan spela inom det här området.
– Vår grupp har mandat att försöka hitta nya intäktsgenererande strömmar för banken inom hållbarhet. När vi tittar på nya affärsgrenar eller områden är vår utgångspunkt att de ska uppfylla tre saker: De ska vara bra för banken, bra för kunderna och bra för planeten, säger Olle Billinger.
Logiken är enkel. Om ett erbjudande bra för banken och planeten, men inte för kunderna kommer ingen att köpa det. Om erbjudandet är bra för kunderna och för planeten, men inte för banken är det någon form av välgörenhet Om det är bra för banken och kunderna, men inte för planeten är risken troligen att det handlar om greenwashing.
– När vi började bygga upp kompetens kring marknaden för klimatkompensation genom carbon offsets insåg vi att det finns stora greenwashing-risker. För att adressera detta började vi snabbt att titta på carbon removals, alltså teknik för att i industriell skala städa bort koldioxid från atmosfären, säger han.
Goda förutsättningar i Norden
Projektgruppen identifierade också att Norden som region har goda förutsättningar att bidra till den här marknaden eftersom det finns många industrier som brukar skogsavfall eller annan biomassa för att producera pappersprodukter och uppvärmning.
De här koldioxidutsläppen är biogena, inte fossila. Det betyder att de är klimatneutrala eftersom växterna och träden tar upp koldioxid från atmosfären, som sedan frisätts när de förbränns eller förruttnar. Men, om man kan fånga in och lagra dessa biogena koldioxidutsläpp och därmed avlägsna dem från atmosfären bryter man kolcirkeln, skapar negativa utsläpp och minskar den totala mängden koldioxid i atmosfären.
– Det här är utsläpp som vi kan fånga in och som har en enorm potential att bidra till globala och nationella klimatmål, men också hjälpa företag att nå sina egna nettonollmål, säger Olle Billinger.
Många av SEB:s företagskunder har satt vetenskapsbaserade nettonollmål i enlighet med Science Based Targets initiative, SBTi. De har därmed åtagit sig att över tid minska de egna utsläppen så långt det går, men många kommer att ha svårt att nå 100 procent reduktion. För de kvarvarande fem eller tio procenten har de i enlighet med SBTi:s nettonollstandard möjlighet att köpa carbon removals.
– Vi har det vetenskapliga stödet från FN:s klimatpanel för att det här är bra. Vi har väldigt många bolag som har tecknat upp sig för att ha nettonollutsläpp, vilket innebär att de behöver adressera de utsläpp de inte kan ta hand om i sin egen värdekedja. Det bästa sättet att göra det är genom högkvalitativa carbon removals som vi delvis tror kommer att komma från den nordiska värdekedjan kring biomassa. Så här har vi hittat en nisch där vi tror att vi kan tillföra värde för klimatet, våra kunder och för banken, säger Maximilian Brodin.