- Riksbanken säljer statsobligationer
- Utbudet – eller antalet obligationer ute till försäljning på marknaden – ökar.
- När utbudet ökar kräver köparna högre avkastning/ränta. Då måste priset gå ner.
- Riksbanken hoppas att högre ränta och ökad aktivitet på marknaden ska locka fler utländska investerare.
- När utländska investerare vill köpa svenska statsobligationer behöver de växla till sig svenska kronor.
- Det ökar efterfrågan på SEK, vilket betyder att kronan stärks mot andra valutor.
Enkelt uttryckt är obligationsutgivning ett sätt för staten att låna pengar, mot ett löfte om att betala en viss ränta på lånet. Bland investerarna finns exempelvis pensionsfonder, banker och försäkringsbolag. De här aktörerna kan sedan sälja statsobligationerna vidare på andrahandsmarknaden. Om de vill.
– Det finns flera skäl till att investera i statsobligationer. Bland annat ses de som väldigt säkra, då staten är motpart. Dessutom finns legala krav på risknivå för exempelvis pensionsbolag, vilket också ökar relevansen. Generellt kan man säga att de som investerar i svenska statsobligationer ofta håller hårt i dem. Omsättningen på andrahandsmarknaden är inte så hög, säger Amanda Sundström.
Enter Riksbanken. Sveriges centralbank tillåts inte köpa obligationer direkt från staten. Däremot kan den agera i nästa led, på just andrahandsmarknaden. Det som händer när Riksbanken nu säljer av sina tidigare inköpta statsobligationer är att det ökade utbudet får obligationspriserna att sjunka.
Fallande obligationspriser innebär att investerarnas avkastning ökar, i och med att återbetalningen och räntan från staten – som innehavaren får när obligationen förfaller – utgår från ursprungspriset. En andrahandsköpare som behåller obligationen tills den förfaller inkasserar helt enkelt lika många kronor och ören som förstahandsköparen skulle ha fått, för en mindre insats.
– När det finns fler obligationer på marknaden kräver köparna högre avkastning, eller ränta, för att köpa dem. En högre ränta kräver ett lägre pris än förstahandspriset, alltså sjunker priset på obligationerna, säger Amanda Sundström.
Riskerar ränteökningen på obligationsmarknaden att spilla över på bolåneräntorna? Kan den lägga sten på bördan för vanliga bolånetagare?
– Visst innebär Riksbankens försäljning av statsobligationer en stramare penningpolitik. Men om det har någon effekt på bolåneräntorna kommer den att vara högst marginell. Där har styrräntan klart större betydelse.
Kronan då, vad händer med den?
Den huvudsakliga effekt som Riksbanken hoppas på genom statsobligationsförsäljningen är, enligt Amanda Sundström, att stärka den svenska kronan.
– Som jag nämnde tidigare är andrahandsmarknaden för svenska statsobligationer trögrörlig. Dessutom är räntorna relativt låga. Om man lägger till att kronan och andra småvalutor ofta tar en större smäll i tider av global osäkerhet, ger det en hyfsad bild av varför intresset för svenska statsobligationer har varit rätt svalt bland utländska investerare.
Amanda fortsätter:
– Riksbanken hoppas helt enkelt att den högre räntan och ökade omsättningen ska locka fler utländska investerare, vilket i sin tur ska skapa en ökad efterfrågan på svenska kronor.
Och en ökad efterfrågan ger en starkare krona – men när kan vi se konkreta resultat?
– Det gäller att minnas att det här är en strukturell åtgärd, för att skapa en mer likvid marknad, och alltså inget som ger en snabb och kraftig effekt. Men alla insatser som lockar utländskt kapital – vare sig det handlar om att köpa statsobligationer eller att investera i svensk infrastruktur – bidrar till att stärka kronan. Därför ser vi ändå att Riksbankens åtgärder har potential att få viss långsiktig betydelse, avslutar Amanda.