Lina Fransson ingår i ett expertteam som arbetar med analys av ränte- och valutamarknaderna. Hon har arbetat på SEB i drygt åtta år och arbetade därförinnan på Riksbankens penningpolitiska avdelning. Hennes fokus ligger framförallt på hur Riksbanken och andra centralbanker påverkar ränte- och valutamarknaderna. Analysen riktar sig främst till institutionella kunder, men också företag med treasury-avdelningar.
– Vi guidar kunderna om hur de ska hantera sina ränte- och valutaexponeringar. Det är alltid svårt att som analytiker säga något bestämt, men genom att titta på saker i detalj och gräva inom vårt expertområde kan vi addera värde till kunderna, vilket i slutändan förhoppningsvis kan leda till att de gör affärer med oss, säger hon.
Sedan 2022 har det skett ett stort skifte på ränte- och valutamarknaden.
– Vi har gått från en period, som varat i stort sett hela tiden jag har jobbat, där inflationen har varit låg, räntorna har sjunkit och problematiken har handlat om hur man ska få upp inflationen. Det stora skiftet kom förra året när kriget i Ukraina bröt ut och vi fick en inflationschock.
– Vi har gått från en period, som varat i stort sett hela tiden jag har jobbat, där inflationen har varit låg, räntorna har sjunkit och problematiken har handlat om hur man ska få upp inflationen. Det stora skiftet kom i fjol med den inflationschock som följde i spåren av det tragiska kriget i Ukraina.
Inflationen har lett till en smärtsam omställning för många hushåll och företag, men också till en intressantare och mer händelserik marknad, menar hon.
– Dels har man jagat risk eftersom räntorna har varit så låga, dels har man blivit mindre angelägen om att säkra upp sina positioner. Det är en väldigt annorlunda miljö vi upplevt de senaste ett och halvt åren jämfört med det föregående decenniet, säger hon.
Vad frågar kunderna mest om just nu?
– Det handlar mycket om ifall centralbankerna har höjt färdigt eller inte. När kan första räntesänkningen komma? Varför är kronan så svag? Det har varit en del osäkerhet från framförallt internationella investerare kring kommersiella fastigheter.
Den svaga kronan har också lett till en förnyad eurodebatt i Sverige.
– Det kommer att vara en pågående diskussion så länge kronan är svag. Skulle kronan stärkas tror jag den debatten kommer att försvinna igen. Det är en politisk diskussion och inget som varken vi på banken eller företag och institutioner räknar konkret med i sina analyser.
Hur ser det då ut framöver, vad kommer att hända med kronkursen?
– Vår prognos är att kronan kan ha det fortsatt svårt under hösten, mycket kopplat till en svag ekonomisk utveckling. I en sådan miljö tenderar dollarn att gå starkt och kronan generellt ha det lite tuffare.
Ser man framåt lyfter Lina Fransson dock fram att det kan ske en förändring när det gäller ett antal strukturella faktorer som under många år vägt negativt mot kronan.
– Börsen har gått bra och svenskar tenderar att spara i utlandet. Vi har fört ut våra pengar till globala fonder och samtidigt har det inte funnits så stora möjligheter att investera i Sverige eftersom utbudet av statsobligationer varit lågt.
I sin tidigare strävan efter att pressa ner räntorna och därmed få upp inflationen köpte Riksbanken upp statsobligationer och äger ungefär hälften av Sveriges utestående statsobligationer. Nu vill Riksbanken strama åt ekonomin och har därför börjat sälja av obligationer. Det innebär att utbudet ökar vilket leder till att de långa räntorna stiger.
– Blickar man framåt har vi alltså en Riksbank som säljer statsobligationer, vilket kan locka till sig utländska investerare. Det försämrade läget på aktiemarknaden i kombination med höga räntor gör också att vi tror att hushållen kommer att minska sina placeringar på aktiemarknaden och i stället välja att betala av på sina lån. Då försvinner det strukturella utflödet där.
– Tittar man in i 2024 finns det därför anledning att tro att kronan kan få lite revansch, särskilt i kombination med att Sverige har väldigt starka statsfinanser som kan användas för att stimulera ekonomin. Det borde kunna ge en positiv tillväxteffekt för Sverige, som kanske går in i lågkonjunktur snabbare, men också kan ta sig ur den snabbare än andra länder.
Ytterligare en faktor är att Riksbanken aktivt har börjat säkra sin valutareserv. Riksbanken håller ungefär 400 miljarder kronor i likvida papper i utländsk valuta. Ifall det skulle uppstå en kris som gör att svenska banker få svårt att förnya sin upplåning i utländsk valuta kan Riksbanken därmed gå in och stötta det finansiella systemet med utländsk valuta.
Det som har hänt under det senaste året när kronan försvagats är att Riksbanken har tjänat pengar på valutareserven. Det motsvarar orealiserade vinster på över 100 miljarder kronor.
I juni sa Riksbanken att man skulle börja valutasäkra delar av de här orealiserade vinsterna. Det gör man på derivatmarknaden, vilket innebär att man låser in kronkursen tre-fyra månader framåt. Om kronan skulle stärkas under den här perioden har man säkrat upp den orealiserade vinsten.
– Riksbanken har deklarerat att man ska valutasäkra en fjärdedel av valutareserven genom derivatmarknaden. På det sättet blir Riksbanken en aktör som köper kronor. Det är osäkert om det är ett tillräckligt stort flöde för att få effekt, men det har ett signalvärde som på marginalen kan bidra till att kronan stärks.
Dessa faktorer talar sammantaget för att kronan kan få stöd uppåt, menar Lina Fransson.
Läs analyser och rapporter som Lina Fransson och hennes kollegor producerar