En risk kopplad till AI-hypen som det inte talas mycket om i samhällsdebatten men som diskuteras desto flitigare på finansmarknaderna är om AI-boomen håller på att bli en bubbla ungefär på samma sätt som IT blev runt millennieskiftet. Föga förvånande går det naturligtvis inte att ge något säkert svar på den frågan men helt klart finns det både likheter och skillnader mellan IT då och AI idag. I den här analysen funderar jag närmare på några av dem.
AI-boomen har redan satt rejäla avtryck i aktiemarknaden och de företag som leder teknikutvecklingen har sett sina aktiekurser rusa det senaste året. OpenAI som bildades så sent som 2015 och startade AI-hysterin med lanseringen av ChatGPT värderas idag till motsvarande 880 miljarder kronor. Nvidia som gör de avancerade grafikkort som behövs för AI-modellerna har sett sin aktie stiga med 230% i år. Nasdaqs breda index i USA har stigit med 42% i år och tillsammans står AI-jättarna Microsoft, Nvidia, Alphabet, Meta och Tesla för nästan hälften av den uppgången. Att allt fler börjar oroa sig för att vi håller på att blåsa upp en AI-bubbla är knappast förvånande. Det skulle inte heller vara första gången som en revolutionerande uppfinning leder till en finansiell bubbla. Järnvägar skapade en bubbla på 1800-talet och det senaste exemplet är IT-bubblan som följde i spåren på internetrevolutionen som vi också ska använda som jämförelse i den här analysen
Undertecknad hade faktiskt redan hunnit med några år i analysbranschen när IT-aktier var som hetast i slutet av 90-talet. Mitt första minne av att börja ana ugglor i mossen den gången var när jag räknade på vad aktiemarknadernas förväntningar på Ericssons försäljning skulle innebära för svensk export. Utan att komma ihåg vad siffrorna var så blev bilden att om förväntningarna skulle infrias så skulle Sverige få ett exportlyft som vi historiskt aldrig ens kommit i närheten av. Trots att flera av mina kollegor höll med om att det såg lite orealistiskt ut så var det sent nittiotal och nya tider där nästan allt var möjligt.
När det gäller AI så är det just den här hypen och känslan av att vi står inför en ny värld som man känner igen bäst från IT-bubblans dagar. Förväntningar om att nästan allt ska gå att lösa med artificiell intelligens har fått investerare över hela världen att flockas kring AI-företag och FOMO-känslan går inte att ta miste på. För företagen gäller det nu, precis som då, att satsa stort för att växa snabbt och bli först att slå igenom.
Förändringar tar ofta längre tid än man tror
Även om mycket av det som utlovades under IT-hysterin faktiskt har slagit in och blivit verklighet idag så var problemet att det tog mycket längre tid än man lurades att tro när det begav sig. För företagen krävde IT mycket investeringar i både ny hårdvara och inte minst i ny IT-kunnig personal som det dessutom var brist på. Det bidrog till att omställningen tog tid. Det viktigaste skälet till att det inte gick så fort som optimisterna trodde var dock att IT innebar en stor omställning för vanliga människor. Man kunde absolut handla på webben redan 1999 men det var väldigt få som gjorde det och att använda internet var generellt sett rätt krångligt. Nästan ingen hade bredband och den första smarta telefonen skulle inte uppfinnas förrän 2007. Förväntningarna på hur fort omställningen i samhället skulle gå skenade i väg långt bortom vad som var realistiskt. När det stod klart att vinsterna skulle dröja mycket längre än man hade trott så tröttnade investerarna och bubblan sprack.
Snabbare att implementera AI än IT
Men här kanske det också går att lyfta fram en viktig skillnad mellan IT och AI. De AI-tjänster och den nya teknik som nu håller på att rullas ut är i de flesta fall redo att börja användas direkt av massor av människor och företag. Programmerare använder redan idag AI för att producera datorkod vilket är mycket snabbare och effektivare än att skriva den själv. Massor av människor tar redan hjälp av generativa AI-tjänster för att skriva utkast till mail eller andra texter. Redan nu används AI för att hjälpa till att ta fram bättre läkemedel betydligt snabbare än tidigare. AI-tjänster skapar Illustrationer i tidningar, hjälper oss att söka fram och sammanställa information och många andra saker. Tjänsterna kräver i de flesta fall inte att användarna skaffar ny hårdvara och man behöver oftast ingen speciell ny kompetens för att kunna använda dem. Lite förenklat kan man säga att AI-tjänsterna i stor utsträckning utformas för att passa in i våra befintliga arbetsprocesser och på olika sätt underlätta i vardagen utan att vi egentligen behöver ändra så mycket på våra vanor. IT-revolutionen handlade betydligt mer om att förändra både hur vi arbetade och många saker i vardagen som att handla på nätet i stället för i fysiska butiker och den sortens förändringar tog sin tid. AI-tjänster borde kunna gå mycket fortare att implementera. Hur fort det kommer att gå och om AI blir en sådan stor succé att det lever upp till de högt ställda förväntningarna beror i mångt och mycket på hur snabbt teknikutvecklingen går.
IT-profeter i all ära men ingen kan förutse framtiden
Teknikutvecklingen kommer bli avgörande för hur stort och snabbt genomslag AI kommer att få och det för oss också in på en annan likhet mellan nu och då. Precis som IT för 25 år sedan är tekniken bakom AI svår att förstå för oss vanliga dödliga. De som kan mest om den är samma företag som utvecklar AI och därför är det också dem vi lyssnar på för att få veta allt fantastiskt som AI kommer att kunna användas till. När Sam Altman på OpenAI beskriver alla otroliga saker deras AI kommer att kunna göra inom bara några få år är det självklart svårt att inte imponeras och ännu svårare att säga emot. Så när Sam Altman, Sundar Pichai (Alphabet), Jensen Huang (Nvidia), Elon Musk (Tesla/X) eller någon annan expert i branschen berättar hur det kommer att bli så tar vi ofta deras prognoser och utfästelser som något som ligger nära sanningen. Men att helt lita på förutsägelser från en bransch som vill sälja in sig själv är naturligtvis förknippat med en del risker. Ni som var med under IT-bubblan minns säkert många av den tidens IT-profeter vars förutsägelser om snabba förändringar alla trodde på men som inte stämde. I Sverige hette de Jonas Birgersson (Framfab), Johan Staël von Holstein (Icon Medialab) eller Kajsa Leander (Boo.com) för att nämna några. Lärdomen är att ta alla prognoser med en stor nypa salt eftersom ingen kan förutse framtiden.
Bubblor kan bli dyra på flera sätt
Våren 1997 äntrade den svenska IT-ikonen och tillika en av grundarna till det haussade datorföretaget Lap Power, Helen Wellton, scenen för att ställa upp i Mello. Låten hette ”World Wide Web” och det var ungefär vid den tiden som internethysterin började ta riktig fart. Under de galna år som följde kunde alla som investerade i IT och internetaktier skära guld med täljkniv. Och det för oss osökt in på något man alltid måste ha i minnet när man funderar kring bubbelrisker: Om du tror att vi har en bubbla och dessutom skulle ha rätt så kan det kan bli dyrt att ha rätt för tidigt. Om du i början av 1999 såg bubbelproblemen inom IT-aktier och tänkte att nu är det läge att kliva av fick du visserligen rätt men du missade också hela den sista explosiva fasen av uppgången då börsen mer än dubblades i värde. Och efter att toppen nåddes våren 2000 och resan utför startade så tog det ända till hösten 2001 innan börsen fallit så mycket att du fick rätt även ekonomiskt. Det hade med andra ord varit bättre att ha lite is i magen och se utvecklingen an.
Kanske håller vi på att bygga upp en bubbla inom AI-aktier men det har i så fall bara pågått i lite drygt ett år än så länge. Toppen skulle kunna var rätt långt borta både i tid och procent. Så hur ska man då resonera? Själv kommer jag nog avvakta eftersom jag faktiskt hoppas och tror på att AI-tekniken kommer att leverera och motsvara de högt ställda förväntningarna. Men samtidigt har erfarenheten lärt mig att man måste vara lyhörd för om hypen och teknikutvecklingen börjar tappa fart. Skulle något av de högprofilerade AI-företagen börja få slut på aktiebränsle nästa år kan det kanske vara lite av en kanariefågel i gruvan.