Du går i pension som SEB:s prognoschef efter 22 år på SEB. Hur känns det?
– Det är många känslor. Vemodigt och omtumlande, men samtidigt befriande att inte behöva fundera på prognosrevideringar och nästa Nordic Outlook. Det är ett ganska moget beslut, med något halvårs försening jämfört med de signaler jag gav till Jens när han tillträdde som chefsekonom efter Robert.
Du har gjort hundratals ekonomiska prognoser under din tid på SEB – vilka är du mest stolt över?
– Generellt låg vi väldigt rätt i prognoserna och analysen under finanskrisen och 2008-09. Har också en känsla av att vi lyckades manövrera ganska bra under pandemins första faser trots de unikt dramatiska svängningar vi då gick igenom. Det finns ett antal Nordic Outlook också från senare år som fångat läget bra och fått ett väldigt positivt mottagande.
– Om man blickar längre tillbaka minns också att vi var ganska ensamma om att tro på en 50-punkterssänkning av Riksbanken i juni 2005. Det var lite speciellt eftersom vi fick marknadsreaktioner i form av svagare krona när vi gick ut med den prognosen. Riksbanken hade en annorlunda kommunikationsstrategi på den tiden men när förste vice riksbankschefen Irma Rosenberg i ett tal definitivt bekräftade leverans av 50 punkter befann jag mej ”hemma” i Hultsfred på det årets festival och hade lite svårt att hantera all uppföljning.
Och vilka är de sämsta?
– Riksbanken höjningar till 2,00 procent 2010-2011 brukar ses som ett misstag eftersom man gick fram ganska ensamma vilket bland annat ledde till en skadligt kraftig kronförstärkning. Jag minns att vi envisades med att tro att de skulle fortsätta ända upp till 3,75%, vilket var långt över Riksbankens bana och ännu lägre från marknadsprissättningen.
– Sedan är klart att det kanske tog lite väl lång tid innan vi verkligen insåg hur kraftig inflationsimpulsen 2022 verkligen skulle bli, så prognoserna i slutet av 2021 var väl inte så lysande. Min sista Nordic Outlook-rapport (publicerad 24 januari 2023) hade ett försiktigt positivt tonläge och med tanke på den senaste tidens aggressiva signaler från centralbanker samt krisande bankerna de senaste veckorna kanske den också platsar i detta sammanhang. Men det får framtiden utvisa.
Vad tar du med dig från dina år på banken?
– Det är många saker. Det stora informationsflödet som man är mitt uppe i har gjort att man aldrig har tråkigt på jobbet. Det är nog också en fördel i prognosarbetet om man kan hantera det utan att det snurrar alltför mycket i huvudet. När det händer nya saker tvingas vi snabbt igång via efterfrågan från media, kunder och internt. Jag har dock med åren alltmer fokuserat på den lite mer långsiktiga analysen som finns i Nordic Outlook, vilket ger lite respit att hinna designa huvudprognoser och formulera analyserna.
– Våra prognoser används på många olika sätt i banken och detta har nog blivit allt tydligare med åren bland annat via IFRS9-processen. Vid allvarligare kriser blir det förstås extra mycket tryck på våra analyser och den mest dramatiska perioden var när de baltiska ländernas europeggar utsattes för en stark spekulationsvåg 2008, när de var på väg in i euron. Frågan hade hela världens blickar på sig och en devalvering hade fått oöverskådliga konsekvenser. Med de erfarenheter vi hade av det svenska kronförsvaret 1992 när jag jobbade på Finansdepartementet, som i efterhand framstod som naivt och halsstarrigt, var det inte lätt hålla balansen i denna dramatik.
Vad är din prognos för vad du ska göra nu?
– Svår prognos att göra med många potentiella målkonflikter. Det gäller väl att hitta en balans där man inte helt släpper kopplingen till den ekonomiska analysen men samtidigt inte går och grubblar för mycket det heller. Har några uppdrag jag kommer att jobba vidare med den närmaste tiden och sedan får vi se om det byggs på lite på friare basis.
– Huset vid smålandskusten kräver nog också lite extra omsorg. Har väl också tänkt bryta den långsamt nedåtgående trenden i min schack-ranking med lite mer spel i till exempel veteran-VM-sammanhang. Fast det kanske vore nyttigare att försöka få en nystart på de än mer avlägsna karriärerna i tennis och pingis, så vi får väl se.
Och, förresten, vad skulle kunna lösa världsekonomins problem just nu?
– Där kom en liten detaljfråga som avrundning…. Till att börja med bör nog centralbankerna signalera att räntehöjningscykeln är avslutad. Eller åtminstone tar paus. Det är stora risker kopplade till fortsatta höjningar och det borde inte vara något större pedagogiskt problem att förklara varför det är rimligt att avvakta de tidigare kraftiga höjningarnas effekter på inflation och tillväxt.
– Men det är många stora frågor i luften nu och i hög grad mycket är kopplat till tidigare övermod i olika avseenden. Många har nog känslan att vi står ett abrupt slut på ett drama som skapats av en överambitiös ekonomisk politik framför allt dominerats av penningpolitiska excesser. Hur hård domen blir kommer förstås att bero på hur hårt vi landar. Efter finanskrisen 2008 trodde vi nog också att vi stod inför en större systemomläggning, men det blev mer av lappa och laga. Man bör nog också ha i beaktande att ekonomisk-politiska förändringar aldrig blir perfekta och alltid har en del konstiga bieffekter.
Röster om Håkan Frisén från kollegor, nuvarande och tidigare
Jens Magnusson, chefsekonom
”Håkan är sedan länge Sveriges främsta ekonom. Förmågan att kombinera detaljer, inte minst i ett ekonomiskt-historiskt perspektiv, med känslan för ett större förlopp och en bredare ekonomisk bild, är närmast unik. Vid sidan av ekonomin är Håkan också en nyfiken, allmänbildad, humoristisk och inkännande person. En lagspelare som har varit en fantastisk tillgång för oss på Economic Research och för SEB i stort. Vi kommer att sakna honom men han bor ju bara två broar från banken så vi hoppas få stämma av pensionärslivet lite då och då.”
Robert Bergqvist, senior ekonom
”Jag vill hävda att Håkan, utan konkurrens, är Sveriges bäste ekonom genom sin enorma kunskap, långa erfarenhet och otäckt skarpa minne kring allt och alla. Håkan är den person som jag alltid har lyssnat till när världen har vänts upp och ned – och det har ju hänt ett par gånger.”
Carl Hammer, chefsstrateg
”Håkan är den person jag känner med överlägset bäst minne, varje del i en konjunkturcykel och vad som drev ekonomin vid en viss tidpunkt. Men han kan även relatera till simultana kulturella skeenden som musik och idrott.”
Daniel Bergvall, Håkans efterträdare som prognoschef
”Förutom hans erfarenhet inom prognosarbetet och som en härlig kollega kommer vi att sakna den levande uppslagsbok han är. Förutom mer tid till schackspelandet blir kanske nästa karriärsteg “På spåret”?”
Klas Eklund, seniorekonom, Mannheimer Swartling Advokatbyrå och mångårig SEB-medarbetare
"Håkan är en klippa! Förutom att han extremt kompetent är han cool. För att inte säga übercool. När det blåser står han fast. När man kommer med vansinniga idéer tillrättavisar han dig med ett överseende leende. När det brinner i världsekonomin sätter han sig lugnt ner och talar om att det nog ändå blir bra till slut. Den perfekta kollegan och prognosmakaren!"
Henrik Mitelman, oberoende analytiker och krönikör i Dagens Industri. Tidigare analyschef på SEB
”Håkan är definitionen på en stabil ekonom, på alla sätt. Nidbilden är att mäklare och strateger darrar som asplöv vid minsta vindpust. Så är det inte sällan. Håkan står stabilt, tar ett steg åt sidan och funderar på hur det verkligen ligger till. Det är tryggt!”